Testet: Slopa riktade statsbidrag i 14 kommuner

Ett 90-tal förslag skickades in till utredningen om olika försök som kommunsektorn vill ska testas. I slutändan landade Försöksverksamhetskommittén i fem förslag till projekt som nu har lämnats över till regeringen.

Det handlar bland annat om ett samlat statsbidrag som ska motsvara drygt 40 riktade bidrag. ”En liten påse bredvid en stor påse med pengar”, beskriver utredaren Anders Teljebäck bidraget som föreslås gå till 14 mindre kommuner under en femårsperiod. 

– Vi har diskuterat hur den ekonomiska styrningen ska se ut jättelänge. Ska det vara via generella statsbidrag eller specialdestinerade bidrag? Jag säger inte att något är bättre eller sämre, utan jag säger ”lås oss pröva”, säger han till Altinget.

Statsbidraget för små kommuner ska betalas ut utan krav på hur det används, och till skillnad från många av de riktade statsbidragen krävs ingen ansökan. Den tidigare kommunpolitikern menar att lagarna som styr kommunernas verksamhet räcker långt.

– Sen är ju det här en fråga om tillit. Tror man inte att kommunpolitikerna vill göra en satsning på skola eller vill göra en satsning på äldreomsorgen? 

SKR: Ett steg i rätt riktning

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har varit kritiska till den stora mängden riktade statsbidrag och en tidskrävande ansökningsprocess som indirekt utesluter små kommuner med mindre kapacitet. Ordförande Anders Henriksson välkomnar därför utredningens förslag.

– Det är en klok idé. Kan man underlätta för de mindre kommunerna genom att slå ihop en stor mängd riktade statsbidrag så blir det lättare för de små kommunerna att få ut mer verksamhet för de pengarna. Det är ett steg i rätt riktning, säger han till Altinget.

SKR gläds även åt utredningens förslag att införa en försökslagstiftning för att kommuner och regioner ska kunna samverkan om viss specialiserad vård i hemmet. Den tidigare kommunpolitikern Anders Teljebäck (S) bedömer också att tiden är mogen för att testa kommunala läkare, en fråga som har utretts ett flertal gånger.

– Med olika resultat. Men ingen har ju någonsin prövat det. Tänk om det skulle visa sig att det är jättebra. Sen kan det lika gärna visa sig att det var väldigt korkat. Att regionerna haft rätt hela tiden och att det bara splittrar resurser, säger han.

Utformningen av försöket överlåter utredningen till den pågående utredningen om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård.

”Finns inga begränsningar”

Anders Teljebäck ser det som en del av sitt uppdrag att uppmuntra fler att våga testa sig fram. När civilminister Erik Slottner (KD) tog emot betänkandet underströk även han vikten av innovationskraft.

– Som före detta kommunpolitiker ser jag ju verkligen värdet av att kunna bli lite friare med olika typer av försöksverksamheter. Det är också därför vi valde att ha kvar utredningen efter regeringsskifte. För att kunna uppmuntra kommunerna att bli mer innovativa och tänka lite utanför boxen, säger han till Altinget och meddelar att utredningens förslag kommer skickas på remiss.

Flera av de försök som nu föreslås kräver tillfälliga försökslagar. Teljebäck skulle vilja se andra utredningar testa mer, och exempelvis tillfälligt justera förordningar och instruktioner till myndigheter i jakten på nya lösningar.

– Det finns inga begränsningar. Det är kreativitet egentligen, och tiden, säger Teljebäck och understryker vikten av att både kommuner och utredare vågar pröva.

– Det händer ju allt för ofta att bläcket inte hinner torka på lagen förrän man upptäcker att det här var inte verkningsfullt. 

Utredningen föreslår även försökslagstiftning för att kommuner ska kunna bilda en ny kommunal lantmäterimyndighet i samverkan samt ge kommunala lantmäterimyndigheter möjlighet att samverka. Även möjligheten att återanvända renat gråvatten som dricksvatten föreslås testas.

{{toplink}}

miol@altinget.se