"Skogen och åkern får inte hamna i kläm"
DEBATT. Det stora svenska bidraget till klimatomställningen, skogen och åkern, får inte hamna i kläm när de nya regelverken för EU:s klimatpolitik förhandlas fram. Det vilar ett tungt ansvar på regeringen, skriver Centerns miljöpolitiska talesperson Kristina Yngwe.
Kommissionen presenterade i somras sina förslag för ett snabbare skifte till en koldioxidsnål ekonomi. Förslaget har både möjligheter och utmaningar. Centerpartiet har som mål att Sverige ska bli klimatneutralt till 2040, och även om Miljömålsberedningen landade i en mindre ambitiös linje än Centerpartiet så går Miljömålsberedningen längre än EU-kommissionens förslag.
Klimatnationalism oroar
Det som oroar är dock att vi ser tendenser till klimatnationalism i Europa, där insikten om den potential som den gröna tillväxten har i framtidens Europa tyvärr inte sprider sig lika fort som viljan att slippa göra nödvändiga åtgärder och förändringar. Utsläppen känner inga gränser och klimatnationalism är inte lösningen på klimatkrisen. Det viktigt att alla länder tar sitt ansvar, men till en omställning i hela EU. Ska vi nå målen behöver utsläppen minska mest i de sektorer och länder där utsläppen är störst, och det är ett gemensamt ansvar att se till att det sker.
Kamp för skogen och åkern
En av Sveriges stora fighter blir att säkerställa att det stora svenska bidraget till klimatomställningen, skogen och åkern, inte hamnar i kläm när nya regelverk ska utarbetas. Med rätt politik och marknadsbaserad approach kan hela bioekenomin ge både Sverige och EU stora klimat- och jobbvinster. De gröna näringarna har mycket viktig roll i omställningen mot ett biobaserat samhälle, för fossilfria transporter och en cirkulär ekonomi. Onödiga eller krångliga regerverk och administration gör att klimatnyttan uteblir eller minskas, att klimatarbetet blir onödigt dyrt och att jobb och tillväxt går förlorade.
Vi ser tyvärr att de åtgärder som parterna i Parisavtalet hittills aviserat inte kommer att räcka för att nå två-gradersmålet, än mindre Parismålet om 1,5 grader. Vi vill därför att EU ska höja ambitionerna och anta ett mål om 50 procentig utsläppsminskning till 2030, varav 10 procent ska genomföras internationellt genom flexibla mekanismer.
Statsstödsregler måste bli bättre
Inom EU krävs en reformerad utsläppshandel som skärper prissignalen för att släppa ut växthusgaser. Hur regeringen lyckas i dessa förhandlingar har mycket stor betydelse. Det krävs också att EU:s skatte- och statsstödsregler tillåter att vi gör skillnad på utsläpp från förnybara eller fossila källor och här måste regeringen ta ansvar och se till att regelverket anpassas så EU:s klimatmål inte motarbetas av andra regler.
När det gäller åtgärder i den icke-handlande sektorn, bland annat transporter, måste regeringen se till att åtgärderna är både miljö- och kostnadseffektiva, och att svenska företag och industri inte missgynnas av att de legat långt fram i omställningen. Det är centralt för trovärdigheten inte bara hos svenska aktörer, utan i hela EU att det ska löna sig att gå före och att inte viljan till omställning ses som en blank check för ytterligare krav.
Tungt ansvar på regeringen
Nyligen överlämnade regeringen en proposition om ratificering av Parisavtalet. Centerpartiet välkomnar givetvis att Sverige nu godkänner Parisavtalet, men vi oroas samtidigt för att Sverige och EU tappat ledartröjan. Även om det givetvis är välkommet att länder som Kina och USA var tidigt ute med att ratificera avtalet bör det också leda till en diskussion inom EU om hur den roll som pådrivare EU haft under åren fram till Parismötet kan återupprättas. Att medlemsländerna tar sitt ansvar i bördefördelningen blir ett lackmustest på om EU är beredda att ta täten i klimatarbetet igen. I detta vilar ansvaret på den svenska regeringen tungt.
Maude Barlow: Syna bluffen – rösta nej till CETA
"Sverige måste täppa till kryphålen i klimatförslaget"
