Fritzon hoppas avfallsförslag lyfter i EU-valet – ”Viktig fråga för väljarna”

Efter flera års diskussion ligger nu ett gemensamt EU-förslag på bordet för hur medlemsländerna ska kunna leva upp till FN:s globala hållbarhetsmål att minska matsvinnet, respektive målet på att få ner resursslöseriet inom textilindustrin.

Men eftersom förslaget på förändringar i avfallsdirektivet försenats och presenterats sent under mandatperioden, är det oklart hur mycket effekt det kan hinna få innan respektive deadline träder i kraft.

Hittills har nämligen insatserna för att medlemsländerna ska leva upp till Agenda 2030-matmålet att halvera matsvinnet inte ansetts tillräckliga, även om de haft uppdraget sedan 2018 års avfallsdirektiv.

Samtidigt ser det svårt ut för EU-medlemsländerna att leva upp till det separata textilinsamlingskravet från samma år, som ska vara på plats 2025.

30 är inte 50

Nu biter lagstiftarna tag i förslaget och i matavfallsfallet är skuggrapportören Heléne Fritzons (S) prioritering klart: Ambitionen räcker inte.

För den Socialdemokratiska parlamentarikern köper inte EU-kommissionens resonemang, där det i förslaget ”bara” ställs krav på en 30 procentig minskning av livsmedelsavfallet relativt utgångspunktsnivåerna 2020.

– FN-målet är ju att det ska halveras. Varför ska vi då inte ha det som mål? säger Fritzon till Altinget.

Täcker större del av produktionskedjan

EU-kommissionens ingång är bland annat att det är bättre att genomföra insatserna i en tvåstegsraket. Genom att medlemsländerna sedan får individuella krav på sig att själva välja vilka åtgärder de ska ta vid, och sedan redovisa det i en plan, lämnas det sedan också öppet att det ska ske en stegvis ökning av ambitionen år 2027, vid en revidering.

Samtidigt ska det tilläggas att EU-lagförslaget just på livsmedelsavfall i en större del av produktionskedjan, och inte matsvinn bara i butik och konsumentled såsom FN-målet är formulerat.

– Men hur förklarar man det för väljarna? När målet är att halvera – så rimmar 30 procent illa, fortsätter Fritzon.

Tidspress och motstånd

Det är dock inte en lätt match att få ambitionshöjningen på plats, medger Fritzon. Bland annat då EU-parlamentets ansvariga förhandlare, polska ECR-ledamoten Anna Zalewska, anses vara svår att övertyga. Men det är först i mars som EU-parlamentet bedöms sätta ner foten i frågan.

En försening behöver dock inte vara endast negativt. 

– För vi går ju in i en valkampanj där de här frågorna kommer att bli väldigt synliga och tydliga. Och jag tror att just de här frågorna kring mat och kläder, är ju vardagsfrågor för våra europeiska medborgare, säger Heléne Fritzon och fortsätter:

– Så om vi verkligen sätter fokus på att nästan en tredjedel av maten som produceras inte äts upp – och ännu värre är det ju med kläderna, där mer än en tredjedel inte ens säljs – så kan det vara en viktig fråga i valet.

Tydligare styrningskrav för textilierna

I textilavfallsförslaget är samtidigt upplägget för styrmedlet mer tydligt inriktat. Här ska avfallsmängden minska via att ett producentansvarssystem införs i varje medlemsland, med tillhörande producentansvarsorganisationer.

Därmed ska både insamling och återvinning kunna öka, samtidigt som bland annat ”fast fashion” får en tydligare nota genom att en avgift tillförs för avfallshanteringen.

Var den främsta striden i förhandlingen kommer att stå kan inte Fritzon bedöma ännu. Men hon vill prioritera att vidga perspektivet i regelverket.

– Det som också är tanken med detta, är att man också ska styra beteendet hos konsumenter och hushåll i en positiv riktning. Här tror jag att vi också kan trycka mer på det positiva exemplet. För ju fler ambassadörer för en förändring som vi kan få, desto bättre resultat kan du nå.

Svensk utredning har redan sett över frågan

Därmed tas den tidigare svenska utredningsförslaget som hittills inte lämnat remisstadiet vidare. Den svenska regeringen har också lagt förslag på att få på plats ett regelverk för att insamlingskravet ska efterlevas.

Till skillnad från i matavfallsförslaget, ingår det inte någon målstyrning i det textilförslaget som lagts fram. Men Heléne Fritzon pekar på att ytterligare styrmedel pressar på i andra delar av produktionskedjan.

– Vi har ju redan tagit steg i frågan om att förbjuda förbränning av osålda kläder, säger Fritzon, med hänvisning till översynen av ekodesigndirektivet.  

jacob@altinget.se