Han ska utreda Sveriges kostnader för hälsodataområdet
Den 31 mars ska beräkningen vara klar för vad implementeringen av det europeiska hälsodataområdet i Sverige kommer att kosta. ”Det blir en del planering för att sätta oss in i det här”, säger utredare Mats Nilsson till Altinget.
Trepartsförhandlingarna om den europeiska hälsodataförordningen, EHDS, pågår i Bryssel och beräknas vara klar någon gång i mars eller april. Altinget har tidigare berättat om att hela implementeringen kan senareläggas med två år, beroende på hur förhandlingarna slutar. {{toplink}}
Nationellt finns det redan flera utredningar och uppdrag som rör en nationell digital infrastruktur. I december utsågs Tomas Werngren till nationell samordnare, medan Mats Nilssons uppdrag innebär att analysera och föreslå åtgärder som möjliggör en nationell digital infrastruktur för hela hälso- och sjukvården. Mats Nilsson är avdelningschef på Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forte och har tidigare bland annat varit stabschef på E-hälsomyndigheten.
Hans utredning görs i form av en bokstavsutredning inom socialdepartementet och slutsatserna ska lämnas i form av en departementspromemoria.
Hur tätt kommer du och Tomas Werngren att samarbeta?
– En av de första sakerna vi behöver göra när vi har bemannat sekretariatet är att sätta oss ner och se hur och med vilka vi ska samverka och också diskutera det med departementet, men självklart så måste vi ju ha kontakt med samordnaren också. Vårt uppdrag är ju väldigt ganska hands on och tekniskt också, säger Mats Nilsson.
Den första delrapporten ska lämnas 31 mars och innehålla en beräkning av kostnaden för implementeringen av EHDS i Sverige och ta fram finansieringsförslag.
Det låter som en rivstart?
– Det är rivstart, precis. Vi får se hur långt vi kan komma i mars helt enkelt, säger Mats Nilsson.
Uppdraget är tredelat. Utöver finansieringen av EHDS så ska utredningen enligt direktiven ”analysera och föreslå en eller flera myndigheter som ska utgöra organ med ansvar för tillgång till hälsodata samt en nationell kontaktpunkt i den gränsöverskridande infrastrukturen för sekundäranvändning av hälsodata”.
– Sen blir det ju väldigt mycket juridik i den tredje delen som ska vara klar i slutet på januari 2026. Det handlar om E-hälsomyndighetens roll i digital infrastruktur, så det är väl rätt så tekniskt, säger Mats Nilsson.
Enligt direktiven ska utredningen ha dialog med E-hälsomyndigheten, Myndigheten för digital förvaltning, Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, Integritetsskyddsmyndigheten, Statistiska Centralbyrån och Vetenskapsrådet, samt hämta in synpunkter från kommuner, regioner, forskningsorganisationer, Sveriges Kommuner och Regioner, branschföreträdare och andra berörda privata och offentliga aktörer.
– Vi behöver rita upp någon slags kartbild kring vad det är som pågår med olika initiativ och i vilken ordning vi ska boka in möten. Så det blir en del planering för att sätta oss in i det här, säger Mats Nilsson.
Efter bondeupproren: EU-varor föreslås få skydd mot ukrainsk konkurrens
Macron: EU måste satsa mer på innovation
