Tidsplanen för det europeiska hälsodataområdet kan försenas

Implementeringen av det europeiska hälsodataområdet, EHDS, kan skjutas upp i två år. Välkommet, anser socialminister Jakob Forssmed (KD).

Under onsdagsförmiddagen röstade Europaparlamentet igenom sin ståndpunkt inför de kommande slutförhandlingarna om förordningen.

Tidsplanen för implementeringen och medlemsstaternas möjligheter att välja bort att dela vissa datamängder är två av de punkter som pekas ut som möjliga problem i trepartsförhandlingarna, som väntas starta i dag torsdag.{{toplink}}

– Jag tror att det kommer att vara en stor fråga, för å ena sidan måste naturligtvis medlemsstaterna ha friheten och flexibiliteten till en viss punkt, men å andra sidan, om definitionerna av data är helt olika i olika medlemsländer, skulle vi ha ett problem, säger EPP-ledamoten Tomislav Sokol, en av två huvudansvariga för parlamentets förslag på en pressträff efter omröstningen.

– Det strider mot den fria rörligheten, som är en av de rättsliga grunderna för att anta vår ståndpunkt, så jag tror att det är en problematisk punkt, säger Tomislav Sokol.

Både journal- och forskningsdata

Förordningen kommer att reglera både primäranvändning och sekundäranvändning av hälsodata. 

Primäranvändning handlar om journalsystem och hälsoappar, där läkare i ett annat land kan läsa journalen om patienten söker vård där. Här vill parlamentet också att det ska finnas en möjlighet för patienten att säga nej till digitalisering och delning av data, men också att det ska finnas möjlighet att spärra vissa journaluppgifter så att bara behandlande läkare kan se dem. 

Sekundäranvändning innebär att data tillgängliggörs för forskning och innovation. Precisionsmedicin har pekats ut som ett särskilt intressant användningsområde. Forskare och läkemedelsbolag skulle kunna få tillgång till anonymiserade dataset, något som kommer att bli en av knäckfrågorna i förhandlingarna.

Hur ska ett godkännande se ut?

Europaparlamentet ståndpunkt är att patienter ska ha rätt att säga nej även till sekundäranvändning. Det har också funnits förslag från partier på vänstersidan om att det ska krävas ett aktivt medgivande för att få använda data. Det är ett krav som skulle kunna få långtgående konsekvenser, enligt den kroatiska kristdemokraten Tomislav Sokol.

– Om någon vill använda en viss datamängd där varje patient, vars data är en del av detta måste ge sitt samtycke varenda gång, så kommer det att förstöra hela systemet eftersom det helt enkelt inte kommer att finnas tillräckligt med data som är användbar och representativ.

Förra veckan kunde ministerrådet komma överens om sin förhandlingsposition. Skulle deras ändringar av kommissionens ursprungliga förslag gå igenom innebär det att implementeringen förlängs med två år.

När ska det träda i kraft?

Europaparlamentet tycker att det är för länge.

– De föreslår tidsfrister i fem år efter implementering för en del av uppgifterna, och sju år för ytterligare delar av uppgifterna. Det skulle innebära att för vissa delar av uppgifterna som ska föras in i elektroniska journaler skulle vi ha två år på oss för genomförandet, plus ytterligare sju år för att registrera alla uppgifter, säger Tomislav Sokol, och fortsätter: 

– Parlamentets tidslinje är naturligtvis mer ambitiös, men inte som kommissionens. Den är definitivt för ambitiös, men jag tror att vi måste hitta något slags gemensam grund.

Socialminister Jakob Forssmed säger i en skriftlig kommentar till Altinget att en senareläggning är bra. 

”För Sverige är det viktigt att implementeringstiderna är realistiska och därför välkomnar Sverige att implementeringstiden i rådets kompromissförslag har förlängts”, säger han.

Beslutskedja: Hälsodata som nationell resurs för framtidens hälso- och sjukvård

12/5
2022
17/5
2022
25/8
2022
6/10
2022
13/10
2022
13/2
2023
21/9
2023
21/11
2023
14/12
2023
3/4
2024

Forrige artikel EU-parlamentet vill se ett paneuropeiskt val 2024 EU-parlamentet vill se ett paneuropeiskt val 2024 Næste artikel Jonas Sjöstedt: Jag har följt politiken varje dag Jonas Sjöstedt: Jag har följt politiken varje dag
Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Miljörörelsen om Roswall: ”Verkar inte direkt progressiv”

Jessika Roswalls utnämning till miljökommissionär möts med skepsis från miljörörelsen. Flera miljöorganisationer ser henne inte som en grön profil och är oroliga för vad det innebär för den europeiska miljöpolitiken de kommande fem åren.