Kommissionären vill hjälpa sociala företag att hitta rätt i EU-djungeln

Tanken med ”The Social Economy Gateway” är att samla den mest relevanta informationen om EU-maskineriet för den sociala ekonomins aktörer, inte minst gäller det medel som finns att söka.

– Det finns mycket EU-pengar tillgängliga, men ofta vet aktörerna inte vet var man hittar dem, säger Nicolas Schmit.

Den sociala ekonomin inom EU-länderna består av 2,8 miljoner företag och organisationer med 13,6 miljoner anställda. 

Kraftig tillväxt

I Sverige har exempelvis den kooperativa sektorn ökat med 130 miljarder i omsättning de senaste fem åren, och uppgick till 500 miljarder kronor under 2021, som Svensk kooperation kunde berätta i början av månaden. 

Nicolas Schmit är en socialdemokrat från Luxemburg, och när han nyligen besökte Sverige inför kommande ordförandeskap, frågade Altinget om ”Handlingsplan för den sociala ekonomin”, som lanserades för ett år sedan.

Vad har den betytt?

– Den har nu börjat implementeras och den ger en stark drivkraft till den sociala ekonomins aktörer. Det första steget var att erkänna hur viktig den sociala ekonomin är. Den kan bidra till vårt ekonomiska och sociala system. 

– Det andra är att arbeta på de olika åtgärderna som finns med i planen. Vi kommer att i maj eller juni nästa år lägga fram rekommendationer för detaljerna kring hur den ska implementeras. Särskilt om juridiska, fiskala och skattefrågor. Alla de aspekterna ska preciseras.

Stark men ojämn återhämtning

Nicolas Schmit sade att det svenska ordförandeskapet nästa år sker under en svår period.

– Sverige ansöker om att bli medlem i Nato och redan detta visar hur mycket den geopolitiska situationen har förändrats.

Samtidigt menar han att EU-länderna överlag har återhämtat sig förbluffande väl efter covidkrisen, såväl ekonomin som arbetsmarknaden. Men det varierar. Länder som Tjeckien och Estland har en inflationstakt på cirka 20 procent.

– Den sociala ekonomin är en viktig del av den europeiska ekonomins ekosystem. Vi ser deras bidrag under de nya utmaningar som vi har. Till exempel inom omsorgen, men också när det gäller människor med funktionshinder, säger Nicolas Schmit.

Altinget frågade EU-minister Jessika Roswall (M) om Sverige kommer att göra något på temat social ekonomi under ordförandeskapet. Via sin pressekreterare svarar hon:

– Regeringen kommer att lyfta parternas viktiga roll för en fungerande arbetsmarknad och arbeta för att stärka den sociala dialogen. Konkurrenskraft är en viktig prioritering för regeringen och helt avgörande för EU:s ekonomi, tillväxt och välstånd. 

Vill bredda bostadsfrågan

Sophie Nachemson-Ekwall är expert på social hållbarhet, finansiering och rapportering för PWC. Hon lyfter fram den bredd som den sociala ekonomin har, där den förutom att tillföra nya värden i välfärden också har bäring på frågan om bostadsbrist.

– Vi har i dag en mer öppen diskussion när det gäller mångfald av ägarfrågor inom bostadssektorn i Sverige. Allt fler är medvetna om att det inte räcker med att bara planera för boendeformerna villor, bostads- och hyresrätter. Det behövs en social finansiering som erbjuder kreditgarantier och investeringsfonder som riktar sig till kooperativa hyresrätter, andelägarboende och byggemenskaper, säger hon till Altinget.

Stötta fler boendeformer

Hon menar också att Sverige behöver göra som andra EU-länder: stödja idéburna och sociala boendeformer, och det handlar inte bara om utsatta människor, utan också om att ge medborgare ökad egenmakt.

– Det är angeläget att den svenska sociala ekonomin generellt får tillgänglighet till samma verktyg som finns i andra EU-länder, till exempel kreditgarantier.

– Det pågår flera initiativ i Sverige för att stärka den sociala ekonomin som kan fångas upp av regeringen. Många privata företag är involverade. Till exempel väljer flera fastighetsbolag att teckna långsiktiga samarbetsavtal med föreningar och sociala företag. Men det skulle ske mycket mer om Sverige tog till sig EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin, säger Sophie Nachemson-Ekwall, som nyligen skrev en rapport om just fastighetsbolagens arbete med social hållbarhet. 

Röd taxonomi på is?

Det finns också en ambition inom EU att ta fram en ”röd” taxonomi, ett klassificeringssystem för socialt hållbara investeringar. Ungefär som den ”gröna” taxonomiförordningen har kriterier för när investeringar kan anses vara miljömässigt hållbara.

Men det ryktas nu att den sociala taxonomin har lagts på is. Nicolas Schmit vill inte kännas vid den beskrivningen.

– Jag skulle inte säga att den har lagts på is, men det går långsammare än jag skulle önska. Det var ingen lätt uppgift att enas om den gröna taxonomin. Jag måste också erkänna att detta med att definiera en social taxonomi, utan att skapa en motsvarighet till vad en del kallar ”greenwashing”, är en rejäl utmaning.

– Men det ligger inget förslag från Kommissionen just nu angående social taxonomi, och jag förväntar mig inget inom de närmaste månaderna, säger Nicolas Schmit.

Inte orolig 

Sophie Nachemson-Ekwall är däremot inte orolig för den sociala taxonomin. Hon menar att näringslivet redan är igång med att sätta sig in i all rapportering som följer på det sociala området som en effekt av att EU:s nya lag om hållbarhetsredovisning CSRD, börjar gälla från och med 2024.

– Kraven på hållbarhetsrapportering på det sociala området är nytt för många svenska företag, men också oerhört spännande för den sociala ekonomin att följa. Med start 2024 och fram till 2028 kommer bolag i olika grupper att behöva rapportera vad de gör för anställda, anställda i leverantörskedjan, mot kunder och slutkonsumenter samt sitt samhällsengagemang i lokalsamhället.

– Det kommer leda till fler långsiktiga samarbeten med offentlig sektor såväl som sociala företag och föreningar och förbereda företagen för den sociala taxonomin när den kommer, säger hon.

anders@altinget.se