Högervåg väntas i valet – så kan nya samarbeten påverka politiken

BRYSSEL. Med drygt fyra månader kvar till EU-valet den 9 juni visar opinionsundersökningar att partierna längst till höger kommer att gå kraftigt framåt vid valet. ID-gruppen, som inbegriper franska Marine Le Pens parti Nationell samling, tyska AfD och italienska Lega, ser ut att bli den tredje största partigruppen i Europaparlamentet efter valet.

ECR, där bland annat Sverigedemokraterna och polska Lag och rättvisa ingår, väntas bli fjärde eller femte störst. Samtidigt verkar de liberala, socialdemokratiska och gröna partigrupperna, men även konservativa och kristdemokratiska EPP, tappa i stöd.

Fler ledamöter skulle automatiskt ge fler viktiga poster, såsom huvudansvaret för att arbeta med lagstiftning och förhandla å parlamentets vägnar, till parlamentarikerna från ytterhögern. Men hur stort inflytandet blir hänger också på hur andra partigrupper väljer att samarbeta och rösta.

”Trend att EPP röstar med ECR och ID”

Under den senaste mandatperioden har partierna på yttersta högerkanten haft ett marginellt inflytande. Istället har samarbeten mellan andra partigrupper dominerat. Men från partier till vänster om EPP-gruppen, där Kristdemokraterna och Moderaterna ingår, har det allt oftare hörts varningar för att EPP kan komma att samarbeta högerut efter valet.

– Trenden bara de senaste månaderna är ju väldigt tydlig att EPP röstar tillsammans med ECR och ID, framförallt på gröna området och klimatområdet, och blockerar lagstiftning, säger EU-parlamentarikern Emma Wiesner (C) till Altinget.

Prognoserna visar dock att en sådan koalition inte skulle få en majoritet av rösterna i höstens parlamentet. Men enligt en studie som tankesmedjan European Council on Foreign Relations, ECFR, presenterade nyligen skulle en högersammanslutning ändå kunna få en knapp majoritet, om man också räknar med de ledamöter som inte tillhör någon partigrupp.

I dagsläget tillhör till exempel ytterhögerledamöter från ungerska regeringspartiet Fidesz och franske Éric Zemmours parti – Reconquête – ingen partigrupp. Frågan är dock hur mycket EPP har gemensamt med ytterhögern och i vilken mån de skulle samarbeta.

EPP: ”Ogrundade spekulationer”

Altinget har sökt EPP-ledamöterna från KD och M för en intervju i flera veckor utan framgång. Pedro López de Pablo, chef för EPP-gruppens pressavdelning, säger till Altinget i en skriftlig kommentar att diskussionen om att EPP skulle vända sig högerut efter valet är ”ogrundade spekulationer” och avfärdar det som valretorik från liberaler och vänstern som inför EU-val gärna utmålar sig som de som ska ”stoppa högern och extremhögern”.

”Efter all politisk teater sitter de [socialdemokratiska gruppen, reds. anm.] efter valen med EPP – sedan 2014 även med Renew – och förhandlar om fördelningen av poster och det politiska programmet ihop med EPP. Den här gången kommer det inte att bli annorlunda,” säger López de Pablo.

Han försäkrar att hans partigrupp inte har för avsikt att driva på för ett ökat samarbete med ECR och ID eftersom EPP dragit tydliga röda linjer. ”Det kommer inte att bli någon överenskommelse med något parti som inte är proeuropeiskt, för stöd till Ukraina och för rättsstatsprincipen.”

Dessa röda linjer har även nämnts av EPP:s gruppledare, tyske Manfred Weber, när han har fastslagit att han aldrig skulle arbeta med politiker från exempelvis franska Nationell samling eller tyska AfD. EPP:s allierade måste vara för EU, för rättsstaten och för att stödja Ukraina, sade han nyligen till Financial Times.

Olika viljor inom EPP

De partier Weber nämnde tillhör båda ID-gruppen. Hur EPP ställer sig till att samarbeta med ECR, som Sverigedemokraterna tillhör, är mer oklart. Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, ser en oenighet inom EPP kring vilka man kan samarbeta med.

– Jag uppfattar det som att det inom EPP finns kanske lite olika idéer. Vissa tycker att de ska söka samarbete också högerut medan andra är mer orienterade i mitten. Det där har ju inte sällan att göra också med de inrikespolitiska förutsättningarna i de olika partiernas nationella kontext. Men sådana här saker förändras ju över tid också. Precis som vi har sett i Sverige, säger von Sydow till Altinget.

Samarbetena i Europaparlamentet är inte heller statiska. Olika partigrupper kan gå samman i olika frågor och enskilda ledamöter kan rösta mot sin grupp. EPP kan komma att fortsätta rösta med socialdemokraterna och liberalerna i de flesta frågor, såsom de gjort under den senaste mandatperioden, men söka andra samarbeten gällande ett fåtal frågor.

Klimatpolitiken – viktigaste skiljelinjen

Både von Sydow och ECFR:s studie lyfter särskilt fram miljö- och klimatpolitiken som ett område där EPP tenderar att ha mer samsyn med ECR och ID. Enligt ECFR har den gröna politiken under den senaste mandatperioden oftast klubbats genom att den liberala gruppen, socialdemokraterna, de gröna och vänstergruppen har röstat ihop. Tillsammans har de haft 50 procent av rösterna och lyckats få en knapp majoritet. Men enligt prognoserna skulle en sådan allians inte nå upp till ens 50 procent efter valet.

”Den betydande förskjutningen åt höger i det nya parlamentet kommer innebära att en koalition som är emot klimatpolitiska åtgärder sannolikt kommer att dominera. Detta skulle avsevärt undergräva EU:s ramverk för den gröna given och antagandet och genomförandet av gemensamma politiska åtgärder för att uppfylla EU:s nettonollmål”, skriver ECFR i sin analys.

De lyfter även fram EU:s ansträngningar att upprätthålla rättsstatsprincipen som ett område där politiken kan skifta efter valet. I det nuvarande parlamentet har det funnits en knapp majoritet för att EU ska införa sanktioner mot medlemsländer som inte respekterat rättsstatens principer, som Polen och Ungern. 

Även liberaler röstar med ECR och ID

I det nya läge som väntas hoppas Centerpartiets Emma Wiesner på mer kompromissande från såväl vänstern som högern för att nå breda överenskommelser.

– Dels kommer de gröna att behöva kompromissa mer. De röstade nej till klimatlagen för att de inte tyckte att den var bra nog. Skulle det avgöras på de grönas röster så behöver ju de vara mycket mer ansvarstagande. Men också EPP behöver eventuellt gå de gröna mer till mötes.

Men det finns även ledamöter från andra grupper som tycker att de liberala partierna behöver klargöra sin position. EU-parlamentarikern Malin Björk (V) tror att EPP kommer att försöka få med sig liberala Renew-gruppen vid samarbete högerut.

– Det kommer kanske till slut vara liberalerna som avgör ifall extremhögern får makten i Europaparlamentet. Jag tror att EPP:s förhoppning är att det ska luckras upp i Renew och det finns sådana strömningar i Renew-gruppen – bland annat i Nederländerna. Så det finns olika krafter inom Renew och det vet vi inte hur det kommer se ut inom gruppen förrän efter valet.

I flera sammanhang, bland annat i ECFR:s studie, lyfts lagen om naturrestaurering fram som ett exempel på en fråga där konservativa EPP nyligen röstat ihop med ECR och ID för att försöka sätta stopp för grön lagstiftning. Lagen, som kräver att medlemsländerna ska återställa minst 20 procent av den natur som har skadats fram till år 2030, gick igenom med knapp marginal – 12 röster.

En del EPP-ledamöter röstade dock för den, medan den också motarbetades av en del ledamöter från liberala gruppen. Bland annat svenska Emma Wiesner, som förklarar att hon är villig att rösta med ECR och ID i vissa lägen.

– Det kan jag inte sticka under stol med. När det är lagstiftning som vi tycker går för långt så försöker vi också stoppa den lagstiftningen ja, säger Wiesner.

Är inte det motsägelsefullt då?

– Ja, men jag tycker att EU-kommissionen har ett ansvar också i lagstiftningen de presenterar. Att göra ett bättre underlagsarbete än vad man har gjort den här mandatperioden. Framförallt vad gäller naturrestaurering så gjorde man det utan konsekvensanalys för livsmedelsförsörjningen.

– Men det är skillnad på enskilda fall [av att rösta med ECR och ID] och att mer strukturerat samarbeta åt det hållet skulle jag säga.

Fotnot: På en fråga om att medverka i denna artikel har Liberalernas Karin Karlsbro svarat att det inte är någon mening i att spekulera kring valresultatet. Kristdemokraternas David Lega har avböjt att medverka och hänvisat till KD centralt, som dock hänvisat till Lega. Moderaterna har inte återkommit.

natacha@altinget.se