Maktskifte i transporttoppen öppnar för ökat svenskt inflytande

Efter en mandatperiod där ett stort antal infrastruktur- och transportpolitiska styrmedel tagit form, bland annat som en del i den gröna given och EU:s klimatpaket, väntar nu en mandatperiod där bland annat EU:s budgetramar ska förhandlas om.

Det innebär att ramarna för exempelvis de gemensamma potterna i infrastruktur- och regional utvecklingsbudgeten kan sättas på nytt, vilket kommer kräva ett häv för den som vill kämpa för mer medel till ändamålen. 

Förhandlingar fortsätter även om många delar i det ”gröna godspaketet” och slutförhandlingar väntas även i den omtvistade frågan om EU:s körkortsdirektiv – där frågan om åldersgränsen för EPA-körkort blivit den som rönt mest intresse i Sverige.

Lugnare mandatperiod väntas

Kommande år kan också flera av de regelverk som tagits fram för att bygga ut alternativ drivmedelsinfrastruktur på hamnar, flygplatser och längs vägar (AFIR) ses över. Likt frågan om sjöfartens bränslereform ingår nämligen AFIR bland de förslag som har en översynsklausul nästa mandatperiod.

Men om det blir moderaten och den tidigare rapportören Jörgen Warborn som får tag i FuelEU Maritime igen återstår att se. Att se över regelverket är en sak, men att öppna upp lagstiftningen för förändringar innebär många risker för EU-kommissionen. Det är därför oklart om det finns aptit att förhandla om flera av de regelverk som precis tagit form.

– Det kan nog bli en något lugnare mandatperiod framåt, säger en källa till Altinget.

Andra källor lyfter dock att pressen kommer att bli hög på den kommande transportkommissionären att lägga fram förslag för att höja passagerarrättigheterna i EU. Det handlar då bland annat om att göra det lättare för resebokningar mellan olika trafikslag samt att stärka passagerarrättigheter generellt.

Stort maktskifte väntar

Oavsett de frågor som kommer att diskuteras så ser förutsättningar för den som vill ta ett kliv framåt i den transportpolitiska hierarkin goda ut för nyvalda parlamentariker.

För bland de nuvarande EU-parlamentariker som pekats ut av EU Matrix som transportpolitiska makthavarna den senaste mandatperioden, blir få kvar i parlamentet efter valet.

Utskottsordföranden i det mest aktuella utskottet, de grönas Karima Delli, ställer nämligen inte upp för omval i Frankrike.

Näst i tur, EPP:s Marian-Jean Marinescu, som varit pådrivande i flygfrågor, lämnar parlamentet och tar klivet över till att koordinera genomförandet av den europeiska transportkorridor i Västra Balkan.

Liberalernas tyngsta ledamot i transportpolitiken, Dominique Riquet, lämnar också parlamentet och rollen som vice ordförande i partigruppen med ansvar för struktur och hållbarhetsfrågor. Han har bland annat varit särskilt aktiv i järnvägspolitiken.

I toppen finns också nederländskan Caroline Nagtegaal och spanjorskan Izaskun Bilbao Barandica som inte heller ställer upp för omval eller inte ser ut att bli vald. Nagtegaal har varit pådrivande i sjöfartsfrågor.

Även i den socialdemokratiska partigruppen blir få av de tyngsta ledamöterna kvar. Av de tre som tagit plats på tio-i-topplistan är det endast Isabel García Muñoz som ser ut att behålla sin plats i parlamentet.

Kvar ser också både tysken Jens Giseke och nederländaren Bas Eikhout, från EPP respektive de Gröna, ut att bli.

Öppnar upp för maktkamp

Även om ledamöter i den transportpolitiska arenan inte bara arbetar inom transportutskottet för att få en ledande roll i politikutvecklingen på området innebär bortfallet av kandidater som i dag toppar maktlistan att det finns stor chans för den som vill att slå sig in i toppen.

Enligt flera personer som Altinget har pratat med kan den svenska ledamot som vill, exempelvis kämpa få en tung roll i utskottet.

Men även bland svenska parlamentariker som engagerat sig i de transportpolitiska frågorna denna mandatperioden sker det platsbyten. Peter Lundgren (SD) och Jakop Dalunde (MP) försvinner båda från parlamentet, och Linus Glanzelius, som tagit över Erik Bergkvist (S) mandat, ställer inte upp för omval.

Holmgren vill sitta kvar

Av de två kvarvarande ledamöterna i utskottet är endast Pär Holmgren tydlig med att han vill behålla sin plats.

”Jag hoppas att jag får möjlighet att sitta i transportutskottet och bära vidare Jakop Dalundes fackla”, skriver han till Altinget.

Jörgen Warborn, som i dag har en suppleantplats i utskottet, svarar i kandidattestet att han vill sitta i ”utskottet för internationell handel, INTA, där jag i dag är gruppledare och talesperson för Europaparlamentets största partigrupp EPP.”

Av de andra kandidaterna i EU-valet är det framför allt hos MP som en plats i transportutskottet lyft fram bland kandidaterna. Av tio kandidater som lyfter ett särskilt intresse för ”TRAN-arbete” är sex från MP. 

Men på valbara platser finns också flera i andra partier som lyfter att de vill sitta i just transportutskottet. Det gäller exempelvis SD:s Patrik Jönsson, som i dag innehar en plats i riksdagens trafikutskott.

”Frågor rörande infrastruktur och fordon ligger mig varmt om hjärtat”, svarar han i Altingets kandidattest.

Bubblare i S

Även Socialdemokraternas Isak Utsi, som utifrån dagens opinionssammanställningar tar en plats om S får åtta mandat, uttrycker intresse av att sitta i utskottet.

En bubblare i sammanhanget, från samma parti, är den tidigare bostadsministern Johan Danielsson, som under sin tid i parlamentet hade en tung roll i transportutskottet som gruppkoordinator. Han lämnade parlamentet 2021. Att han åter får en plats i utskottet är en lågoddsare, enligt Altingets uppgifter.

Själv svarar han på utskottsfrågan:

”Jag vill arbeta med arbetsmarknadsfrågor. I övrigt så kommer detta bli en diskussion efter valet där vi socialdemokrater ska se till att sitta i de utskott som är viktigast för att ta tillvara svenska folkets intressen i Bryssel.”

jacob@altinget.se