Bohlin (M) om stärkt beredskap: Vänta inte på det perfekta systemet

Utredaren Birgitta Böhlins förslag på en modell för en svensk försörjningsberedskap har nu gått ut på remiss. Men regeringen förbereder ett parallellt spår med åtgärder som kan genomföras snabbt. ”Vi behöver arbeta med kort och lång horisont”, säger Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar.

Utredaren Birgitta Böhlin lämnade sina förslag om en nationell samordning av försörjningsberedskapen till regeringen i slutet av augusti. Nu har hennes förslag om hur den nödvändiga försörjningen av varor och tjänster ska säkras i kris och krig precis gått ut på en bred remiss med deadline vid årsskiftet.

Men det går inte att vänta på att förslagen ska bli verklighet innan något görs. Det var budskapet från Carl-Oskar Bohlin (M), minister för civilt försvar, när han talade vid en SNS-konferens om just stärkt försörjningsberedskap i veckan.

– Om det är något ni ska ta med er här ifrån: Sitt inte och vänta på mandat. Ta det mandat ni har tills någon annan tar det ifrån er. Be hellre om ursäkt än om tillåtelse, sade Bohlin till den samlade skaran med påtagligt många höga representanter från näringsliv, myndigheter och organisationer.

Det civila försvaret har kommit en ganska lång bit på väg under de sju-åtta år som återuppbyggnaden har pågått, men tempot behöver öka under de kommande åren, betonade Bohlin. 

– Vi överskattar nästan alltid vår förmåga att göra bedömningar eller prognoser av vart utvecklingen tar vägen. Just nu befinner vi oss i en sådan terräng, ett sådant bålverk av omständigheter, att det kan ta vägen lite vart som helst. Därför är det så oerhört viktigt att ni inte sitter och väntar på det perfekta systemet. Vi har ett mycket stort återtagande att göra, sade han.

Wallenberg: Kriser kan ske när som helst

Marcus Wallenberg, styrelseordförande för SEB, inledde konferensen som första talare. Han framhöll flera förslag från Birgitta Böhlins utredning, bland annat om att inrätta ett försörjningsberedskapsråd och en nationell kontaktpunkt för företagen vid fredstida krissituationer och höjd beredskap samt att genomföra försörjningsanalyser för ett antal utpekade sektorer: Elektroniska kommunikationer och post, energiförsörjning, finansiella tjänster, hälsa, vård och omsorg, livsmedelsförsörjning och dricksvatten samt transporter.

– Men det kommer att ta tid att få allt på plats. Av erfarenhet vet vi att kriser kan ske precis när som helst och i vilken form som helst. Väntar vi på att ramarna nu ska bli perfekta innan vi tar nästa steg är risken att vi tappar alldeles för mycket tid. Parallellt med utredningen bör vi därför, i alla fall enligt min mening, lyssna på förslaget om att gå framåt med ett snabbspår, sade Marcus Wallenberg.

Bohlin: MSB-uppdrag på gång

Och just ett sådant snabbspår är på gång, parallellt med beredningen av utredningens mer långsiktiga förslag. Det beskedet fick SEB-ordföranden och övriga konferensdeltagare från Carl-Oskar Bohlin.

– Vi behöver arbeta både med kort och lång horisont, just för att vi inte vet hur lång tid vi har. Därför arbetar vi just nu med att ge MSB ett uppdrag, det kanske till och med blir två uppdrag, vi får se, som vi ska återkomma till i närtid. Där tillsätter vi också ett snabbspår för att se vad kan vi omhänderta här och nu, för att få plats mer av strukturer för en samlad svensk försörjningsberedskap, sade Bohlin.

Mer exakt när uppdraget kommer ger inte Bohlins stab något besked om, men bekräftar för Altinget att det rör sig om ett snabbspår om samverkan med näringslivet, med avstamp i Böhlins utredning.

Beslutskedja: Nationell samordning av försörjningsberedskapen

2/9
2021
3/9
2021
30/3
2022
2/1
2023
10/3
2023
31/5
2023
30/8
2023
31/8
2023
4/10
2023
31/12
2023

Forrige artikel Hela listan: Här är alla sakkunniga på Regeringskansliet Hela listan: Här är alla sakkunniga på Regeringskansliet Næste artikel Försvarsmaktens polisuppdrag klart på torsdag Försvarsmaktens polisuppdrag klart på torsdag
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.