Böter ska förhindra läkemedelsbrist
Sanktionsavgifter och krav på lagerhållning ska minska risken för läkemedelsbrist. Förslagen kommer från den förra regeringen, men har nu lämnats till riksdagen.
Propositionen innehåller samma förslag som den förra regeringen skickade till lagrådet i höstas och som kommer från utredningen om vårdens försörjningsberedskap i kris.
– Det är en bra utredning. Slutbetänkandet bereds på departementet, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) till Altinget.
Regeringen föreslår bland annat att läkemedelsföretag som inte talar om i god tid att läkemedel kan restnoteras ska kunna tvingas att betala sanktionsavgifter. Som lägst 25 000 kronor, som högst 100 miljoner kronor. Jämfört med lagrådsremissen har det lägre beloppet justerats nedåt.
{{toplink}}
Restnoterade läkemedel är ett växande problem och enligt statistik från Läkemedelsverket ökade andelen restnoteringar med 54 procent under förra året.
Lagerskyldighet
I propositionen föreslås också att öppenvårdsapotek måste ha viss lagerhållning av mediciner, anpassade efter konsumenternas behov.
– Att alla läkemedel ska finnas på alla apotek är däremot inte realistiskt, säger Ankarberg Johansson på en pressträff.
Regioner och kommuner ska ha sjukvårdsmaterial i lager och inte förlita sig på just-in-time-leveranser. Där kan regeringen tänka sig att lagstifta om lagerskyldighet om det skulle behövas.
Regeringen kommer också att återkomma med fler förslag utifrån utredningens betänkanden.
Branschorganisationen Lif är kritiska till förslaget om sanktionsavgifter. Enligt vd Anders Blanck riskerar det att få motsatt effekt och också leda till överregistrering när företagen ska avisera brist minst två månader i förväg för att undvika avgifter.
– Med alltför höga straffavgifter kommer flera företag sannolikt även att se sig tvingade till att avregistrera läkemedel som har liten försäljning i Sverige, med försämrad läkemedelstillgång som följd, säger Anders Blanck i ett pressmeddelande.
Beslutskedja: Hälso- och sjukvårdens beredskap och förmåga inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap
Regeringen har tillsatt en utredning.
Läs mer2018
Svensk sjukvård måste vara starkt rustad för att kunna möta allvarliga händelser såsom bränder, epide…
Läs mer2018
Svensk sjukvård måste vara starkt rustad för att kunna möta allvarliga händelser såsom bränder, epide…
Läs mer2018
KRISBEREDSKAP. I grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor finns inga krav på lärosäten att ge katastrofmedicinsk…
Läs mer2019
BEREDSKAP. Sveriges rustas med smittskyddsåtgärder och har fem karantänsflyplatser i händelse av ett svenskt coronavirusu…
Läs mer2020
SMITTSKYDD. Världshälsoorganisationen WHO är orolig för att antalet smittade av coronaviruset ökar i Korea, Iran och I…
Läs mer2020
BEREDSKAP. Sveriges rustas med smittskyddsåtgärder och har fem karantänsflyplatser i händelse av ett svenskt…
Läs mer2020
CORONAVIRUS. Vårdpersonal kan beordras att arbeta trots stor risk för egen och patienters hälsa, enligt Sveriges kommuner …
Läs mer2020
ARBETSKRAFT. Danska fackförbund har uppmanats att aktivera pensionerad vårdpersonal och studenter som person…
Läs mer2020
INTERVJU. Trots att landets vårdplatser är för få, att samhällskommunikationen är massiv och att skyddsutrustningen sin…
Läs mer2020
INTERVJU. Trots att landets vårdplatser är för få, att samhällskommunikationen är massiv och att skyddsutrustningen sina…
Läs mer2020
LAGERHÅLLNING. I delbetänkandet från Utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap föreslås att regionernas lagerh…
Läs mer2020
LAGERHÅLLNING. I delbetänkandet från Utredning om hälso- och sjukvårdens beredskap föreslås att regionernas lagerh…
Läs mer2020
STRÅLSKYDD. Långt fler hushåll än i dag ska utrustas med jodtabletter och varningssystem för att vara förberedda infö…
Läs mer2020
VÅRDBEREDSKAP. Regeringen uppmanar beredskapsutredaren Åsa Kullgren att skifta tidsperspektiv. Tre månaders förmåga …
Läs mer2020
DEBATT. Genom ett beredskapslager av fryst blodplasma skulle Sverige kunna ligga i framkant för att hantera en eventuell andra våg av corona.…
Läs mer2020
Statliga krislager för sjukvårdsprodukter, tillverkningsberedskap för läkemedel samt ett nätverk av …
Läs mer2021
Utredningen om försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården föreslår att det införs 600–700 bereds…
Läs mer2021
Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur det står till med krisberedskapen i kommunernas socialtjänst och hälso- …
Läs mer2021
Civilsamhället har stort förtroende bland grupper som kan vara svåra att nå i tider av kris. Ändå osynliggörs det so…
Läs mer2021
Under onsdagen presenterade särskild utredare Åsa Kullgren det sista delbetänkandet i utredningen om hälso- och…
Läs mer2022
Sista datum för utredaren att slutredovisa uppdraget.
Kommittédirektiv (PDF)2022
Socialstyrelsen ska starta ett nationellt arbete där hälso- och sjukvården återkommande ska göra kris- och krigsberedskaps…
Läs mer2022
Egenberedskap, skyddade utrymmen, blodregister och länsstyrelsernas roll. Regeringen presenterade under onsdagsmorgon…
Läs mer2022
Regeringen vill säkerställa läkemedels tillgänglighet, även i kris och krig, genom förtydligand…
Läs mer2022
Sanktionsavgifter och krav på lagerhållning ska minska risken för läkemedelsbrist. Förslagen kommer från den förra regeringen, me…
Läs mer2023
UPPDATERAD: Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att köpa in sjukvårdsutrustning för traumavård för …
Läs mer2023
Riksdagens beslut om lagerhållningskrav på apotek och sanktionsavgifter för företag underlättar arbetet mot restno…
Läs mer2023
Kontroll över utländska fastighetsköp kan dröja
Vem är riksdagens bästa skytt?
