Kina värst när civilsamhället blockeras i FN – ”bulldozer”

Det är Rana Siu Inboden, forskare vid University of Texas-Austin, som har gått igenom samtliga fall under nämnda treårsperiod, där länder har förhalat ansökningsprocesser.

När civilsamhällesorganisationer (CSO) får rådgivande status vid FN:s ekonomiska och sociala råd Ecosoc, så ges de inte bara möjlighet att delta vid mötena. De får också tillgång till andra delar av FN-systemet, inte minst gäller det FN:s människorättsråd. Enligt Ecosoc har i dag nästan 5 600 CSO konsultativ status.

Förhalande frågor

Under ansökningsprocessen kan länderna i Ecosocs NGO-kommitté ställa frågor till organisationerna. Om de inte är nöjda med svaret, så ställer de bara en fråga till. Då dröjer det till nästa förhandling innan ärendet tas vidare, vilket brukar ske en gång i halvåret.

– Det ger en bild av det auktoritära och totalitära styret, säger Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren till Altinget.

– Vi har i Kina och Ryssland två stora bulldozers i systemet. De vill inte ha med minoritetsrepresentanter för exempelvis uigurer och tibetaner, inga hbtqi-personer, MR-organisationer eller organisationer som arbetar för kvinnors rättigheter. Det gäller åsikter som inte godkänns av Kinas kommunistparti och Kreml. Resultatet är ett krympande utrymme för civilsamhället. 

Vill få bort CSO-er

Under torsdagen informerade miljö- och klimatminister Per Bolunds (MP) statssekreterare Annika Jacobsson utrikesutskottet och miljö- och jordbruksutskottet. Ämnet var förberedelserna inför nästa års högnivåmöte Stockholm+50, som hålls i juni 2022 med anledning av att det är 50 år sedan den första FN-miljökonferensen.

– Jag noterade att Kina och Ryssland i de förberedande diskussionerna om civilsamhällets närvaro har valt att markera att de inte vill ha med organisationer som uppvisar vad de kallar för olämpligt beteende, säger Kerstin Lundgren.

Vad bör Sverige göra?

– Jag ställde frågan om hur man säkrar att civilsamhället är med. Vi måste bilda en motkraft, bejaka dem, stötta dem och skapa livsluft för alla dem som trots hårt tryck ändå vågar vara en röst för förtryckta. 

– Svaret jag fick var att regeringen kommer att stå upp för civilsamhället. Vi vet att inom gruppen G77 + Kina, så försöker Xi Jinping att driva en låne- och vaccindiplomati, där de vill få andra länder att följa Kinas vilja. Kina och Ryssland försöker inte bara blockera inträde i FN för NGO-er, utan också närvaron i andra forum, som Stockholm+50, säger Kerstin Lundgren.

– Indien och Sydafrika tar rygg, tror jag. Andra följer efter för att stoppa de organisationer som inte anses som regerings- eller regimvänliga.

Fyra-fem års försening

Kvinna till kvinna ansökte om observatörsstatus 2010. De fick den först 2018. Charlotte Pruth, senior påverkansrådgivare på Kvinna till kvinna, berättar att det var Ryssland som förhalade deras process. Däremot vill de ligga lågt angående vilket ämne det gällde.

– Det första året berodde det delvis på oss. Man får återkommande frågor och vi hann inte svara i tid. Men det förhalades åtminstone fyra-fem år, där vi svarade och bara fick nya frågor, säger Charlotte Pruth till Altinget. 

– För vår del var det alltid Ryssland som hade någon fråga. Det tog ett tag innan vi förstod att det var taktik, men eftersom frågorna alltid var snarlika var det tydligt att de egentligen inte var ute efter våra svar, utan snarare ville se till att vår ansökan inte hann behandlas innan mötet avslutades. När vi till sist släpptes in, så var det en ny representant från Ryssland.

Fick ni något stöd från politiskt håll i Sverige?

– Vi hade löpande kontakt med den svenska FN-representationen i New York, som gav information och stöd. Det togs aldrig upp på politisk nivå här i Sverige. Vi insåg att vi bara var en liten del i det hela, att man försöker hålla bort civilsamhället på en större nivå. Det handlar om det krympande utrymmet, säger Charlotte Pruth.

Diakonia har ansökt om observatörsstatus i flera år, men processen har fördröjts och de har ännu inte fått ja.

– Eftersom man inte svarar där och då skjuts ansökan fram till nästa beslutsmöte, då vi har fått en ny fråga som förhalat processen ytterligare, säger Diakonias gs Lena Ingelstam i en skriftlig intervju med Altinget.

– Vi uppfattar ofta frågorna som ställs som irrelevanta för sammanhanget och tror att det är ett sätt för vissa länder att hindra organisationer som arbetar med obekväma frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter att få tillträde till dessa internationella sammanhang.

Risk för självcensur

Lena Ingelstam vil inte svara på frågan om vilket eller vilka länder som har satt sig på tvären. De senaste åren har man i civilsamhälleskretsar allt oftare talat om ett krympande utrymme. Det handlar inte bara om att civilsamhällesorganisationer censureras, förbjuds eller liknande. Det kan också vara att ett upplevt hot mot möjligheten att utföra sitt uppdrag leder till en självcensur.

Rana Siu Imboden skriver att de känsliga frågorna för Kinas del rör Taiwans och Tibets status, samt förtryck av uigurerna. Men Kina nöjer sig inte med att jaga formuleringar om Taiwan som självständigt på exempelvis webbsidor. De kräver att CSO-erna exempelvis ska klargöra att Taiwan och Tibet är en del av Kina. De har också vid åtminstone ett tillfälle försökt frånta CSO:n Society for threatened people deras observatörsstatus på grund av att de hade bjudit in en uigur.

Altinget har sökt utrikesminister Ann Linde (S) för en kommentar, men hennes pressekreterare avböjer av tidsskäl.

anders@altinget.se