Utredare: Nödvändigt stänga smitväg från lumpen

På 1990-talet infördes ett krav på samtycke för säkerhetsprövning av värnpliktiga. Det samtyckeskravet har utredaren Margareta Bergström sett över och landar i slutsatsen att det bör tas bort. Trots att det innebär ”ett stort ingrepp i enskildas integritet”.

Motiveringen bakom förslaget är att man behöver strypa möjligheten att totalförsvarspliktiga som mönstrar använder samtycket till registerkontroll som en nödutgång för att slippa göra värnplikten.

Vet man att personer använder kravet på samtycke för säkerhetsprövning som ett sätt att slippa göra värnplikten?

– Det man vet är att det inte förekommer i dag, vilket hänger samman med att det är så få som gör värnplikten. I framtiden räknar vi med att det är fler som kommer göra värnplikten som egentligen inte är intresserade, säger Margareta Bergström till Altinget.

Har utredningen övervägt att man istället ska avvakta, följa utvecklingen och eventuellt ta bort samtyckeskravet längre fram?

– Vi tror att vi kan förutse att fler kommer använda samtyckeskravet framöver för att inte behöva göra värnplikten. Det behöver inte vara så många, för att det ska bli ett problem för Försvarsmakten. Vi har gjort bedömningen att det är rätt tidpunkt att göra det här nu, innan problemet uppstår.

”Det är verkligheten som den ser ut”

En skillnad jämfört med innan samtyckeskravet infördes, på 1990-talet, var att Försvarsmakten kunde placera den som inte gav samtycke till säkerhetsprövning på mindre säkerhetskrävande befattningar. Men i dag har Försvarsmakten säkerhetsklassat samtliga befattningar, vilket stänger den möjligheten.

Har utredningen övervägt att föreslå att Försvarsmakten istället ser över sitt beslut att samtliga befattningar är minst säkerhetsklass 3?

– Tidigare har det funnits möjligheter att omplacera, men så ser det inte ut i dag. Det är verkligheten som den ser ut. Försvarsmakten har gjort bedömningen att alla befattningar måste ha den här lägsta säkerhetsklassen och det inte ingår inte i vårt uppdrag att ge några förslag om att ändra det, säger Margareta Bergström.

Under kontroll från 18 till 47 års ålder

Utredarens förslag sträcker sig längre än att en säkerhetsprövning, med registerkontroll, kan göras vid mönstringstillfället. Säkerhetsprövningen får pågå så länge som beslutet om krigsplacering pågår, i praktiken upp till 47 års ålder. Det är ett förslag i linje med det system som Försvarsmakten praktiserar sedan några år tillbaka, främst i form av registerkontroll.

Utredaren skriver i betänkandet att ”Försvarsmakten ges en uttrycklig rätt att under många år följa tiotusentals svenska medborgare under stora delar av vuxenlivet”, men konstaterar att utredningen inte hittat något system med avbrott i säkerhetsprövningen som inte samtidigt gör för stora avkall på rikets säkerhet.

De nordiska grannländerna har en mindre omfattande löpande säkerhetsprövning. Varför inte följa deras linje?

– Det är så svårt att jämföra. Vi går till exempel mera mot ett folkförsvar medan andra har karaktären av yrkesförsvar. Det är klart vi har funderat på det. Det vore ganska smakligt att få in en tidsgräns i säkerhetsprövningen, men vår bedömning är att det inte fungerar praktiskt, säger Margareta Bergström.

Kritik från L och de värnpliktiga

Men systemet har kritiserats av Pliktrådet, som företräder de värnpliktiga, och drivit linjen att den som fullgjort grundutbildningen inte ska kontrolleras löpande efter det.

Även Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman är mycket kritisk till att utredaren förespråkar en fortsatt löpande säkerhetsprövning.

– Det är obegripligt. Det hade vi inte ens under kalla kriget. Då skedde det i samband med mönstring och en koll i samband med repövning. Att göra fortlöpande säkerhetsprövning är i en helt annan dimension. I praktiken innebär det att det pågår mellan 18-19-årsåldern tills att man är 47 år, säger han till Altinget.

”Det är en riktigt avvägning”

Däremot stöttar Allan Widman förslaget att stryka samtyckeskravet vid mönstring.

– Det är en riktning avvägning. Annars kommer värnplikten inte att fungera, säger han och fortsätter:

– Men det är ett stor ingrepp i en persons liv att man ska utbilda sig under ett års tid och delta i repövningar. Att ovanpå det lägga en potentiellt integritetskränkande övervakning under tiden tills man fyller 47, det förefaller oproportionerligt.

johanna@altinget.se