Läckt dokument: Mer Ukraina och mindre Afrika i nya biståndspolitiken

Av | | Skriv ut

Biståndet ska riktas mot färre länder och genomföras i nära samarbete med näringslivet, enligt ett dokument om regeringens nya biståndspolitik som Omvärlden tagit del av. Bland annat ska Folke Bernadotteakademin och Business Sweden ingå i en permanent grupp med uppgift att förbättra biståndet.

Ett dokument har läckt ut från regeringens arbete med att rita upp en ny biståndspolitik. I dokumentet, som tidningen Omvärlden har tagit del av, framträder en biståndspolitik där det bilaterala arbetet riktas mot färre länder och där näringslivet ska vara mer inblandat än i dag.

Handelns roll betonas flera gånger i det läckta dokumentet. Enligt utkastet ska Sida, Folke Bernadotteakademien och Svenska Institutet ta fram riktlinjer för hur man ska kommunicera kring vinjetten #TeamSweden, ett nätverk av myndigheter och företag med uppdrag att främja svensk export och investeringar i Sverige. 

– Det handlar alltså om att bistånd ska användas för att göra reklam för svenska företag. Det här är ett gigantiskt paradigmskifte och en återgång till 1970-talet då man hade ett bundet bistånd som skulle gynna svenska företag. Men det övergav man eftersom det inte fungerade lokalt och blev enligt forskning väldigt mycket dyrare för mottagarna av biståndet, säger Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, till Omvärlden.

Inriktningen, enligt dokumentet, är ett ökat stöd till Ukraina och närområdet. Afrika och Latinamerika är påtagligt frånvarande i regeringens utkast, noterar Omvärlden.

Folke Bernadotteakademin är påtänkt för ytterligare en uppgift, nämligen att ingå i en arbetsgrupp på UD som löpande ska föreslå förbättringar av biståndet. Övriga som är tänkta att ingå i arbetsgruppen är Sida, Business Sweden, Swedfund och Expertgruppen för biståndsanalys, EBA.

Chefredaktör: Var är konsekvensanalysen?

Omvärldens chefredaktör Erik Larsson skriver i en ledarkommentar att Sverige riskerar att lämna öppet mål till Ryssland och Kina genom att ha alltför ensidigt fokus på Ukraina och närområdet, på bekostnad av stödet till andra länder.

”I utkastet till den nya reformagendan finns knappt Afrika eller Latinamerika med och det saknas en analys av vilka konsekvenser ett minskat bistånd dit kan få.” skriver han.

Forrige artikel Politisk kalender: Det händer resten av 2023 Politisk kalender: Det händer resten av 2023 Næste artikel Regeringen föreslår nytt stödpaket på 3,4 miljarder till Ukraina Regeringen föreslår nytt stödpaket på 3,4 miljarder till Ukraina
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).