Myndigheter hänger löst när regeringen planerar för framtiden

I den ekonomiska vårpropositionen som presenterades i måndags anger regeringen riktningen för nästa statsbudget, den som kommer i höst och gäller för år 2024. Ambitionen är att städa upp i den svenska myndighetsfloran. Det handlar både om effektiviseringar och nedläggningar.

Målet står svart på vitt: ”Antalet myndigheter bör minska”.

– Jag tror att det är viktigt att göra en översyn över antalet myndigheter. Det är också viktigt att titta på hur vi kan effektivisera olika myndigheter. Men i det arbetet ser alla våra fyra partier att det finns utrymme att minska antalet myndigheter. Vilka det blir återkommer vi till, säger Elisabeth Svantesson till Altinget.

Förhandlingar väntar

Sverigedemokraternas representant i höstens budgetförhandlingar, Oscar Sjöstedt, delar den bilden.

– Jag ser inte behovet av alla de myndigheter som vi har. Det finns vissa myndigheter som vi kommer vilja avskaffa. Men det är ingenting som jag vill kommunicera redan nu, utan det ska vi förhandla om i lugn och ro, säger han till Altinget.

Den senaste myndighet som lades ned var Delegationen mot segregation som stängde den 31 december 2022. Det var en följd av den M/SD/KD-budget som röstades igenom när partierna satt i opposition 2021. Nästa myndighet som ska avvecklas är Statens medieråd, som ska bli en del av Myndigheten för press radio och tv, den 31 december i år. Det beslutet fattades av regeringen i februari.

{{toplink}}

I en enkät inför valet frågade Altinget partierna vilka myndigheter de ville lägga ned. I den svarade Tidöpartierna följande:

• L: Mindre lärosäten bör slås samman. Statliga nämnder med få ärenden bör omorganiseras.

• M: Driver i dag inte nedläggning av någon specifik myndighet.

• KD: Jämställdhetsmyndigheten. Delegationen mot segregation (Delmos). Havs- och vattenmyndigheten. Vattenmyndigheterna på länsstyrelsenivå. Arbetsförmedlingen.

• SD: Delmos. Diskrimineringsombudsmannen. Jämställdhetsmyndigheten. Statens medieråd.

Eventuell nedläggning dröjer

Även om partierna redan i höst skulle enas om att lägga ned någon myndighet kommer den eller de troligen att överleva ett tag till.

– Jag är inte säker på att det går att lägga ner en myndighet till årsskiftet. Du kan inte friställa all personal inom loppet av några veckor från det att vi voterar om budgetpropositionen i kammaren fram tills första januari. Men vi behöver ta beslutet då och sedan får anslaget minska allt eftersom. Budgeten är normalt treårig så det behöver finnas en inriktning också, säger Oscar Sjöstedt.

Även de myndigheter som får vara kvar kan komma att möta ökade effektiviseringskrav.

– Vi har kommunicerat våra ingångar i höstens budgetförhandlingar till finansdepartementet. Det är ganska många besparingsförslag överhuvudtaget, både myndigheter och andra typer av anslag, säger Sjöstedt.

Nya myndigheter

Trots att nästan alla Tidöpartier före valet alltså hade förslag på myndigheter att skrota så var den enda myndighetsnyheten i budgeten i höstas att öppna ytterligare en – den nya Myndigheten för totalförsvarsanalys (som öppnade den 1 januari 2023).

I januari nästa år, 2024, inrättas även den nya Utbetalningsmyndigheten med uppgift att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Och i Tidöavtalet står det dessutom att en utredning ska ”föreslå en ny jakt- och viltvårdsmyndighet”.

Den 1 januari 2022 inrättade den förra regeringen också både Myndigheten för psykologiskt försvar och Institutet för mänskliga rättigheter. Den sistnämnda är dock redan under nedläggningshot från Sverigedemokraterna.

– Man kan argumentera för att den inte borde ha upprättats överhuvudtaget, sade Aron Emilsson (SD) till Altinget nyligen. Trots att partiet röstade ja i riksdagen när beslutet om ett inrättande fattades.

{{toplink}}

johan@altinget.se, jacob@altinget.se