Norge gör sig redo att ta över fruset Arktiskt råd

Af Malte Bruhn

TROMSÖ: Vladimir Putins krig i Ukraina har lagt relationen mellan Ryssland och väst på is. Men trots de eländiga förhållandena är det den norska regeringens avsikt att fortsätta enligt planen och överta ordförandeskapet i Arktiska rådet efter Ryssland i maj.

Det underströk norska utrikesministern Anniken Huitfeldt i veckan vid en pressträff i Tromsö i samband med den internationella konferensen Arctic Frontiers.

– I maj tar Norge över ordförandeskapet i Arktiska rådet. Vår huvudprioritet är att bevara Arktiska rådet som det viktigaste multilaterala forumet för arktiska relationer. Att säkra en ordentlig överföring av ordförandeskapet är ett första steg, sade den socialdemokratiska utrikesministern vid pressträffen.

Ordförandeskapet roterar mellan de åtta arktiska länderna, där förutom Norge och Ryssland, även USA, Sverige, Island, Finland, Kanada och Danmark ingår.

Vid pressträffen sade Anniken Huitfeldt att Norges tid som ordförande kommer att bli ”mycket annorlunda än vad vi från början hade räknat med”.

– Det blir förmodligen den viktigaste perioden i rådets historia, sade hon.

Sveriges utrikesminister, som deltog vid samma pressträff, backade upp Norges inställning.

– Samarbete är den enda vägen framåt om vi ska lösa de stora problemen i Arktis. Vi är fortsatt övertygade om att Arktiska rådet är det viktigaste organet för det samarbetet. Därför stöttar vi Norge som är i gång med att förbereda sig inför sitt kommande ordförandeskap, sa Tobias Billström.

Inte längre business as usual

Det svenska och det norska uttalandet kommer efter ett år där Arktiska rådet har varit träffat av en historisk kris. All aktivitet i rådet stoppades med anledning av Rysslands militära angrepp på Ukraina.

I realiteten är det sju västliga nationer som drog sig ur arbetet i protest mot Rysslands krig. Tre månader senare ville samma sju länder återuppta arbetet i de av rådets projekt som inte involverar Ryssland. Men det var inte ett initiativ som föll i god jord hos ryssarna.

Sedan dess har experter och politiker diskuterar om det finns en framtid för Arktiska rådet, i den tappning som har funnits sedan mitten på 1990-talet. Men diskussionen har även handlat om det finns någon mening med ett Arktiskt råd när ett land – som besitter över 40 procent av rådets areal – inte deltar på lika villkor?

Norska utrikesministern har inga planer på att försöka begrava rådet, underströk hon, då Altinget fångade henne efter pressträffen. Men hon ser ingen politisk roll i rådet för Ryssland i den nuvarande situationen.

– Definitivt inte. Det är omöjligt att fortsätta som tidigare. Vi kan inte ha business as usual efter invasionen och därför satte vi alla aktiviteter med Ryssland på paus förra året. Arbetet i Arktiska rådet reflekterar den politiska situationen, säger Anniken Huitfeldt.

Ingen politisk kontakt

Det kommer att ske kontakt på diplomatnivå mellan Norge och Ryssland i samband med ordförandebytet.

– Det ska säkra en smidig övergång. Men vi har ingen politisk kontakt med Ryssland, säger hon.

Arktiska rådet hanterar inga säkerhetspolitiska frågor. Samarbetet, som framhållits som ett succésaga i de amerikansk-ryska relationerna, rör istället miljö, föroreningar, natur och hållbar utveckling för områdets ursprungsbefolkningar.

Enligt den norska utrikesministern har Rysslands aggressioner gjort arbetet om förhållandena i Arktis ännu viktigare.

– Vårt mål och intresse i Arktis är det samma: Hållbar hantering av resurser, ekonomisk utveckling och respekt för internationell rätt och samarbete. Det är fortsatt hörnstenarna i vår Arktispolitik. Rysslands krig i Ukraina har bara gjort våra mål ännu viktigare, säger Anniken Huitfeldt. 

Norges ordförandeskap sträcker sig till maj månad år 2025, därefter tar Danmark över.

USA:s Arktis-ambassadör: Klimatet ett offer

Även USA:s Arktis-ambassadör David A Balton deltog i konferensen i Tromsö. Han säger, i en intervju med Altinget, att det vetenskapliga samarbetet omkring klimatförändringarna är ett stort offer i konflikten.

– Allt det arbetet har nu helt gått i stå, säger han.

Men även sammanhållningen mellan ursprungsbefolkningarnas organisationer, som sitter med runt bordet i rådet som observatörer, är i kris. I mars valde den ryska organisationen – Raipon – att ställa sig bakom den ryska invasionen i Ukraina.

– Det har skadat förhållandena till de andra organisationerna. Tre av fem organisationer i rådet har ryska medlemmar, eftersom ursprungsbefolkningarna är spridda över gränserna. Det gäller till exempel samerna och aleuterna. Därför har det varit väldigt svårt att arbeta och kommunicera med deras ryska medlemmar under nuvarande omständigheter, säger David A Balton och fortsätter:

– Det här är verkligen dåligt för ursprungsbefolkningarna i Arktis. Jag hoppas verkligen att vi en dag kan vända tillbaka till det Arktis som vi känner.

Artikeln är tidigare publicerad i Altinget.dk och översatt från danska.