Regeringens uppmaning till EU efter terrordådet: Stärk säkerhetsarbetet

Av | | Skriv ut

Efter terrordådet i Bryssel uppmanar regeringen nu EU till att förstärka arbetet med personer som utgör säkerhetshot. Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid en pressträff. 

I augusti höjdes terrorhotnivån i Sverige till en fyra på den femgradiga skalan. Grov organiserad brottslighet, offensivt agerande från Ryssland, Kina och Iran och det höjda terrorhotet utmanar det svenska säkerhetsläget, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) på en pressträff. 

– På senare tid har vi också sett hur säkerhetsläget har försämrats för judar i Sverige. Det har genomförts olika manifestationer där man hyllat terroraktioner, uttalat antisemitiska budskap och även spridit desinformation om den svenska socialtjänsten.

Justitieministern pekar också på dådet i Bryssel då två svenskar sköts till döds av en person som vistats i Sverige. Regeringen uppmanar nu ministrarna i EU till ett stärkt arbete med personer som utgör säkerhetshot på EU-nivå. Det handlar bland annat om en stärkt kontroll av EU:s yttre gräns och att migrationspakten antas.

– I dag har migrationsministern och jag skickat en begäran till EU-kommissionen och det spanska ordförandeskapet om att de här frågorna ska tas upp som en särskilt punkt på agendan och på ministerrådsmötet i december, säger Strömmer.

– Vad vi vill åstadkomma är en mobilisering hos alla medlemsländer.

Fler återkallelser

Även migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) deltog på pressträffen och understryker Migrationsverkets roll i identifieringen av individer som utgör säkerhetshot.

På tisdagen lämnas en proposition till riksdagen med vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. 

– I den föreslås bland annat att Migrationsverket ska kunna återkalla uppehållstillstånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism, säger Malmer Stenergard.

I dag är det inte möjligt att återkalla uppehållstillstånd till följd av säkerhetshotande verksamhet om en person vistats i Sverige längre än tre år. Den tidsfristen föreslås förlängas och i vissa fall tas bort, rapporterar TT. För personer som utgör säkerhetshot men inte kan utvisas vill regeringen utreda möjliga åtstramningar.

– Personen i fråga kan få del av välfärdsförmåner på samma sätt som andra personer som har uppehållstillstånd och det menar vi är både olämpligt och orimligt, säger Maria Malmer Stenergard på pressträffen.

Regeringen vill även skärpa kraven för att bli svensk medborgare.

Förlänger inre gränskontroll

På pressträffen meddelade regeringen även att de inom kort kommer att fatta beslut om att förlänga den tillfälliga gränskontroll vid Sveriges inre gräns som skulle löpa ut den 12 november.{{toplink}}

Forrige artikel Grönland hotar att vända Nordiska rådet ryggen Grönland hotar att vända Nordiska rådet ryggen Næste artikel Så justerar danska regeringen omstridda koranlagen Så justerar danska regeringen omstridda koranlagen
Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.

Försvarsmyndigheternas jakt på folk

Inte bara Försvarsmakten ska växa, utan också de övriga myndigheterna på försvarsområdet. Att hinna rekrytera är en utmaning, även om både FOI och Plikt- och prövningsverket säger sig vara populära arbetsgivare. ”Vi lyckas ganska bra”, säger FOI:s Jens Mattsson.

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).