Riksrevisionen: Regeringen har misslyckats

Vid över 60 tillfällen sedan 2004 har regeringen beslutat om att myndigheter, eller delar av myndigheters verksamhet, ska placeras utanför Stockholm.

Trots riksdagens önskan att stärka den statliga närvaron i övriga landet har dock andelen statliga anställda i huvudstaden inte minskat, konstaterar Riksrevisionen i en ny rapport. Tvärtom har andelen växt.

Är det ett misslyckande?

– Ja, det kan man säga, säger Dorian Francis, projektledare för granskningen, till Altinget. 

4 000 nya jobb – på 16 år

Riksrevisionen bedömer att regeringens lokaliseringsbeslut mellan 2004 och 2016 tillfört 4 000 statliga jobb och bevarat 6 000 statliga jobb utanför Stockholmsregionen.

Men Dorian Francis tror att det framför allt är andra saker än regeringens lokaliseringspolitik som påverkat andelen statliga anställda, som att myndigheter har fått andra uppdrag eller ändrade anslag.

Regeringens beslut har åtminstone saktat ner trenden, menar Riksrevisionen, som också pekar på minskade lokalkostnader och en viss positiv påverkan på den regionala utvecklingen.  

– Dels blir det fler jobb på de orter som berörs, det är en boost i sig, dels bidrar de här jobben till att bredda arbetsmarknaden i de regioner som berörs.

Dorian Francis tar Arvidsjaur som exempel, där Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och Försäkringskassan har kontor.

– Det har fått vissa att stanna kvar på orten, andra har flyttat tillbaka eller nyetablerat sig där. Men även andra verksamheter kan få lättare att rekrytera, som Försvarsmakten som bedriver verksamhet där uppe.

Svårt att rekrytera

Samtidigt kan inte vilken myndighet som helst placeras på vilken plats som helst, konstaterar Riksrevisionen.

När specialiserade myndigheter placeras för nära större städer riskerar exempelvis fördelarna för en regional utveckling minska, då fler pendlar. 

För Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur har i stället rekryteringen av högskoleutbildade ibland varit svår.

– Då har man fått dispens för att rekrytera personer som man bedömer som lämpliga men som inte haft den utbildningsbakgrunden. Det vi kan se är att man ändå presterar lika bra, eller bättre, än många andra kontor i landet, säger Dorian Francis.

 

Samordningsproblem

Ungefär 60 procent av statens myndigheter har sitt huvudkontor i Stockholm. Det har även Naturvårdsverket som 2006 öppnade ett kontor i Östersund, efter beslut av regeringen som som bland annat skulle kompensera för försvarsnedläggningar.

– Både i Stockholm och Östersund har man beskrivit att det finns vissa utmaningar i att samordna sig och lösa uppgifter tillsammans. Många medarbetare pratar om hur det kan skapa ojämlika mötessituationer. Om man har femton personer där tio sitter i Stockholm och fem är med på länk kan det vara svårt att göra sig hörd, säger Dorian Francis.

I dag får myndighetens medarbetare själv bestämma om de vill sitta i Östersund eller Stockholm.

Att myndigheten finns i Östersund har i flera fall gjort det möjligt att flytta hem igen, eller välja att bo nära naturen, menar Riksrevisionen, utan att den för den delen innebär större problem för verksamheten. 

Upp till regeringen?

Men utmaningarna med att flytta på en myndighet är på kort sikt många och påverkar inte minst personalen. Riksrevisionens tidigare granskning har pekat på stora merkostnader och sänkt produktivitet, ibland i flera år.

Det finns också anledning att låta myndigheten själv bestämma var verksamheten ska förläggas.

– Regeringen har inte nödvändigtvis samma förståelse för eller hänsyn till myndigheternas verksamheter. Så det finns en risk när de fattar beslut att de inte kan överblicka konsekvenserna riktigt lika bra som myndigheterna själva, säger Dorian Francis.

Trots att Riksrevisionen alltså anser att regeringens insatser varit otillräckliga rekommenderar de därför inte själva att mer görs.

– Det blir en värderingsfråga och kräver en politisk avvägning, om man tycker att kostnaderna på kort sikt är värt den långsiktiga nyttan.

{{toplink}}

miol@altinget.se