Absurt av C att tvinga in alla barn i samma utbildningsmall

Så har Sveriges grundskolor åter fyllts av lärare och elever. Sommaren är officiellt över och höstterminen har börjat. Inte en dag för tidigt, om man frågar Centerpartiets ledning, visar det sig. Muharrem Demirok vill nämligen utöka läsåret med två veckor, och det ska helst ske genom att sommarlovet blir kortare. Det ska bidra till att bekämpa sjunkande kunskapsresultat, och minska risken för att barn som har svårt i skolan halkar efter.  

Skolministern meddelade snabbt att den redan existerande lärarbristen gör förslaget omöjligt att genomföra. Intervjuade elever har förstås rasat mot att berövas härliga sommarlovsveckor. Och såväl enskilda lärare som lärarfacket har framfört att det generellt är viktigare att åtgärda kvalitetsproblem i skolan än att öka kvantiteten i form av fler skoldagar. 

Ojämlikt sommarlov går inte an

För egen del var jag inledningsvis mest konfunderad över varför ett längre läsår för alla elever ska användas som en åtgärd för att specifikt minska risken för enskilda elever att inte klara av skolans kunskapsmål. Trots allt räcker dagens undervisning gott för de allra flesta, och för de som behöver extra stöd finns ett antal olika åtgärder – till exempel lovskola – som skulle kunna stärkas i stället. När Sveriges Radio ställer just denna fråga till Demirok blir svaret att skolan behöver vara likvärdig. Det går till exempel inte an att vissa elever har längre sommarlov än andra.

Centerpartiet har förstås inte hämtat sitt förslag från ingenstans. De hänvisar bland annat till utredningen Kampen om tiden – mer tid till lärande, vars huvudsakliga uppdrag varit att utreda hur elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet ska ges bättre förutsättningar att uppnå målen. Ett specifikt förslag har då varit frågan om kortare sommarlov för nyanlända elever, vilka fått särskilt utrymme i utredningen, kan vara ett sätt att komma i kapp jämnåriga elever. 

Vissa ökar läsförmågan under lov

I utredningen konstateras att det långa studieuppehåll som sommarlovet utgör riskerar att förstärka skillnader i elevers kunskapsnivå, i synnerhet genom ett kunskapstapp hos de barn som har svårt att nå skolans mål.

Intressant nog nämns dock, närmast i förbigående, att inte alla barn förlorar kunskaper under sommarlovet. Barn från medelklassfamiljer visar tvärtom en ökad läsförmåga under sommarlovet, och för dem tycks den stora förlusten egentligen vara graden av repetition som inleder ett nytt läsår för att säkerställa att alla barn hänger med. I stället för att faktiskt lära sig något nytt i skolan måste de alltså vänta in sina kamrater. 

Absurt att tvinga in alla barn i en mall

Detta tänker jag på när jag hör Demirok tala om hur förslaget om ett kortare sommarlov för alla syftar till att öka likvärdigheten. Det tycks för honom och hans parti vara viktigare att alla barn tillbringar lika mycket tid i skolan än att den tiden används effektivt.

Detta intryck förstärks av att Centerpartiet inledde sitt pressmeddelande om nyheten med att tala om hur ”vårdnadshavare måste pussla med semesterdagar, sparade föräldradagar och ta hjälp av släkt och vänner för att få vardagen att gå ihop innan skolorna startar”. 

Det fanns en tid då Centerpartiet insåg hur absurt det är att tvinga in alla barn i samma utbildningsmall. Många av oss minns hur C för ungefär tio år sedan till och med diskuterade hur skolplikten skulle kunna ersättas av en läroplikt, för att fokus skulle hamna på att barnen fick lära sig viktiga kunskaper snarare än när, var och hur de gjorde det. Men det perspektivet tycks just nu saknas helt.