Branschen hade förväntat sig mer av den nya regeringens skolpolitik

De fyra högerpartierna har enats om en överenskommelse, Tidöavtalet, som innehåller sju samarbetsprojekt. Ett område är skolan.  

Överenskommelsen på skolans område fokuserar på att lyfta kunskapsresultaten, stärka tryggheten och arbetsron, öka likvärdigheten, utveckla rätten att välja skola och minska utrymmet för aktörer med kvalitetsbrister.

Bland annat föreslås ordningskontrakt och man tar ett steg mot ett större statligt ansvar för skolan genom att föreslå en skolpengsnorm. Man lägger också förslag på en ny friskolelag.

Inga nya åtgärder 

Efter att ha läst Tidöavtalet är det främst en sak som förbluffar Håkan Wiclander, ordförande för Idéburna skolors riksförbund.  

– Förskolan saknas helt. Det kanske är avsiktligt men det finns nästan inte ett ord i hela dokumentet om våra småbarn, säger han till Altinget.  

Wiclander påpekar att den nya överenskommelsen har plockat upp flera av de problem som den tidigare regeringen adresserat. 

– Det är inte mycket som skiljer från förra regeringens politik. De problem som nämns är kända och de åtgärder som benämns är heller inte särskilt nya. 

– Det finns också ett fokus på betygsinflation, och det påtalas att inflationen drivs av ett vinstutdelningsintresse. Man har vaknat inför detta.  

Förslaget om att nystartade skolor inte ska kunna dela ut vinst de första åren kallar han för ”ett slag i luften”. Däremot tror han att ett vinstförbud vid nyförvärv kan få marknaden att svalna något.  

– Man ska ju inte klara av att plocka ut vinst de första åren. Det kostar att starta en skola. När det gäller vinstförbud vid nyförvärv kan det vara till godo för att lugna ner köp- och säljtakten. 

Svagt kring statligt ansvar

Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (snart Sveriges lärare) välkomnar flera av punkterna. Bland annat pekar hon på att det finns en hel del skrivet om behovet att reglera undervisningstid, tillgång till elevhälsa, skolbibliotek och den typen av kvalitetsfaktorer.

– Samtidigt kan jag konstatera att det är högst anmärkningsvärt och kommer ses som ett svek i lärarsverige att man inte skriver någonting om man tänker ta hand om Tomas Perssons utredning (utredningen om statligt huvudmannaskap, reds. anm.) som faktiskt Liberalerna var initiativtagare till, säger Johanna Jaara Åstrand till Altinget. 

Enligt Jaara Åstrand kommer inte en skolpengsnorm, som nu föreslås, ”på långa vägar” göra de kvalitets- och likvärdighetsåtgärder som partierna utlovat. Inte heller gör det arbetssituationen bättre för lärare, menar hon. 

– Vi hade förväntat oss betydligt större och mer konkreta åtgärder för att säkra en likvärdig finansiering.

Begränsar lärares befogenheter

Tidöavtalet betonar lärares befogenheter och vill bland annat tydliggöra i författningen att det är läraren som beslutar om undervisningen. Samtidigt vill samarbetspartierna införa läslistor som fristående expertgrupper ska ta fram, som lärare måste följa.  

– Det är inte riktigt två saker som går ihop. Man kan inte å ena sidan säga att det är lärarnas utbildning och kunskap som ska styra undervisningen och å andra sidan ha förslag på den här typen av extrem detaljstyrning, säger Johanna Jaara Åstrand.  

Ett erkännande kring skolsystemet 

Lärarförbundet är också kritiska till den nya friskolelag som föreslås.  

– Vi tycker inte att det är önskvärt att ha två parallella system. Hur ska den förhålla sig i relation till skollagen?  

– Sen ser vi ju att man med de punkter den innehåller erkänner att vi i dag har ett system som dränerar svensk skola på pengar och som inte alltid har med elevernas bästa att göra.  

Vinststopp 

Skolkoncernen Academedia har tidigare argumenterat för en friskolereform och välkomnar förslaget på en ny friskolelag.  

– Genom Tidöavtalet finns mycket goda möjligheter att ta fram långsiktiga spelregler för sektorn och skapa förutsättningar för att friskolor även fortsatt ska kunna vara en viktig del av arbetet med att utveckla skolan, säger vd Marcus Strömberg.  

Strömberg menar vidare att vinststoppet som föreslås för nyförvärv och nystartade friskolor inte kommer påverka Academedias verksamhet. 

–  Nyöppnade enheter går generellt med förlust de första åren, varför det lagda förslaget inte förväntas påverka AcadeMedias planer att fortsätta bidra till att skapa nya utbildningsplatser eller expansion. 

Duckar högre utbildning och forskning 

Albert Ohlin, ordförande för Saco studentråd, hade hoppats på tydligare besked från den nya regeringen. Bland annat vill han få svar på hur det blir med studielånsräntehöjningen som partierna lovade att inte genomföra innan valet.  

– Högerpartierna verkar helt ha duckat från alla frågor som rör högre utbildning och studenter i sina förhandlingar. Det är självklart en besvikelse och vi hoppas på bättre svar när budgeten presenteras, säger han till Altinget. 

Ohlin menar att samtliga av förbundets frågor återstår. Det är svårt att hitta någonting som skulle förbättra för studenterna eller den högre utbildningen i överenskommelsen, säger han. 

– Studenter är bland de värst drabbade av prisökningarna och det är alldeles självklart att åtgärder behövs. Både studiebidraget och föräldratillägget borde höjas för att både förbättra för studenter generellt och för de som behöver allra mest stöd.  

– Dessutom behöver regeringen förklara hur de ska öka studentbostadsbyggandet efter att ha slopat investeringsstödet förra året. 

En sak att ta fasta på, enligt Albert Ohlin, är det nationella centrum för att förbättra den psykiska hälsan som ska inrättas. En annan är att förbättra reglerna för uppehållstillstånd för doktorander och forskare.  

– Det är positiva besked som ska bli spännande att följa, säger Albert Ohlin. 

rep@altinget.se