Dags att låta regioner och kommuner bestämma själva?

KOMMENTAR. Regeringen lovar mindre detaljstyrning, men SKL:s siffror visar något annat. Med tanke på de tuffa tider som väntar för kommuner och regioner kanske det är dags att finansminister Magdalena Andersson (S) lyssnar på SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog?

Fler gamla, fler unga och för få i arbetsför ålder och en skakigare ekonomi. Tuffa tider väntar för regioner och kommuner – och invånarna på många håll bör förbereda sig på skattehöjningar. Det framgick när SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog på onsdagen presenterade höstens ekonomirapport.

– Vi ser en situation som kommer att hålla i sig fram till mitten av 2030-talet, säger Annika Wallenskog.

Men lokala skattehöjningar kommer inte att räcka långt för att kommunerna och regionerna ska klara sina uppdrag framöver. Wallenskog talar om effektivisering, digitalisering och att fler måste jobba längre. Men tonen skärps när hon kommer in på den statliga detaljstyrningen och det Wallenskog kallar för "förgiftade gåvor", det vill säga riktade statsbidrag som både minskar friheten för regionerna och kommunerna och samtidigt skapar ökade kostnader.

Tom retorik om minskad detaljstyrning

Annika Wallenskog, flankerad av SKL:s ordförande Anders Knape (M), konstaterar att den politiska retoriken på nationell nivå med löften om mer generella statsbidrag och de faktiska besluten inte följer varandra åt.

Staplarna under pressträffen visar hur de generella statsbidragen visserligen ökat mellan åren 2012 och 2018, men framför allt så har de riktade statsbidragen närapå fördubblats. Dessutom så har de generella statsbidragen, utslaget per invånare, i själva verket minskat visar staplarna under Wallenskogs presentation, Det är staplar som borde genera både en och två ministrar i regeringen som talat om välfärdsmiljarder och utlovat en minskning av så kallade pressmeddelandepengar, statliga budgetsatsningar till vård, skola och omsorg lämpar sig nämligen sällsynt väl att skriva pressmeddelanden om.

Ska regionerna och kommunerna klara den omställning som väntar krävs en minskad detaljstyrning, enligt Wallenskog. Knape efterlyser en bättre dialog med den nationella nivån om statsbidragen och framtiden "annars kommer det bli väldigt besvärligt". Och deras staplar och kurvor om framtiden ger tyngd åt det de säger.

Mer frihet vs januariavtalet

Med tanke på att utvecklingen i kommunerna och regionerna också tenderar att landa i regeringens knä, så kan det kanske finnas anledning att åtminstone våga vägra nya riktade statsbidrag i nästa budgetproposition? Å andra sidan blir det då svårt att bocka av en och annan punkt i det heliga januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna. Till exempel:

"Ambulansvården, cancervården och förlossningsvården stärks."

"Inför kostnadsfria arbetskläder för anställda i äldreomsorgen."

"Alla barn ska ha goda möjligheter att gå i kulturskola."

Bara för att nämna några av de skrivningar som osar nya riktade statsbidrag.

Forrige artikel Resultatlyft för Altinget Resultatlyft för Altinget Næste artikel Skolpolitiken på partistämmorna: Dött lopp fram till 2022 Skolpolitiken på partistämmorna: Dött lopp fram till 2022
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.