Efter regeringens budget: ”Skolan står inför nedskärningar”

Regeringens budget innehöll inga större satsningar på skolan än de som redan presenterats. En satsning på 6 miljarder i generella statsbidrag till kommunerna var nytt, men både oppositionen och lärarfacken menar att det inte räcker. 

– På skolans område är den stora utmaningen kommunernas ekonomi. Den blir inte bättre med regeringens förslag, säger Åsa Westlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, till Altinget och fortsätter:

– Skolan står inför nedskärningar. De särskilda satsningar som man gör på utbildningsområdet väger inte upp den utmaning kommunerna har.  

De satsningar som har gjorts, hur ser du på prioriteringarna där? 

– Sammantaget kan man se på skolområdet att det kommer bli väldigt tufft och att skolan hade behövt mer satsningar för att upprätthålla en bra verksamhet.  

– Jag tycker alla de riktade satsningar man gör är behjärtansvärda. Det är bra saker man vill lägga pengar på men problemet är att det kan leda till besparingar på andra håll i skolan eller till och med att man lägger kostnaden för en lärobok på ett nytt statsbidrag och så blir det egentligen inte fler böcker i skolan.  

Nedskärningar på vuxenutbildning

Åsa Westlund framhåller att regeringen i budgeten drar ned på vuxenutbildningen jämfört med förra årets budget. Nedskärningen ligger på över en miljard jämfört med 2022, enligt Westlund.  

– Det är ju väldigt förvånande med tanke på att arbetslösheten går upp. Det är en väldigt bra satsning om man vill undvika inflationstryck att faktiskt vidareutbilda människor och vi har jättehög kompetensbrist. Ändå skär man ner på vuxenutbildningen. Det är beklagligt.  

Fattas över 20 miljarder

Lärarfacken är besvikna på satsningarna. 

– Vi har ju tidigare räknat ut vad som skulle behövas för att upprätthålla nuvarande standard, 25,4 miljarder. Tillskottet nu blir 4 miljarder till kommunerna. Det är klart att det fattas fortfarande 21,4 miljarder för att kompensera för ökade löner och ökade priser, säger Åsa Fahlén ordförande för Lärarnas riksförbund (som snart bildar Sveriges lärare tillsammans med Lärarförbundet) till Altinget.

– Det är vi oroliga för, att kommuner inte får den satsning de behöver på skolan. Skolan och utbildning är en väldigt stor del av en kommunal budget. Risken är att den här sektorn får ta den största smällen i den här lågkonjunkturen som vi går in i.

Vad hade ni hoppats på i budgeten?  

– Det är hela tiden småpotatis, oavsett om det är denna regeringen eller förra. Vi kommer inte åt det grundläggande felet i styrsystemet. Staten styr inte över skolan. Det är kommunerna som ger förutsättningarna. Man kan hålla på och lägga lite pengar här och lite där, men man har avsagt sig ansvaret för svensk skola och det kommer man liksom inte runt.

”Ingenting som säger att pengarna går till skolan”

En satsning på 6 miljarder i generella statsbidrag till kommunerna och regionerna fanns med i budgeten, varav 4 miljarder ska gå till kommunerna. Men enligt Åsa Fahlén är det ingen garant för att skolans ekonomi kommer förbättras.  

– Generella statsbidrag vet man inte var de tar vägen. Det finns ju säkert många andra hål att stoppa i den här lågkonjunkturen vi går in i. Det är ingenting som säger att de pengarna går just till skola och utbildning.  

Gemensamt skolval bortprioriteras

Lärarfacken är också bekymrade över att de resurser som ska finansiera införandet av ett gemensamt skolvalssystem som Skolverket fått nu omprioriteras.

– Det är jätteolyckligt. Vi anser att det är jätteviktigt att Skolverket får fortsätta och arbeta fram ett gemensamt skolval.  

Detta kopplar hon också till att man bortser från satsningar mot ett större statligt ansvar. 

– Det finns ju partier som pratar om att förstatliga skolan. Då är det bekymmersamt att man omfördelar pengarna för ett skolval och att det inte finns någon budgetpost för att faktiskt ta tag i frågan på allvar.   

Satsningar på lärare riskerar bli utan verkan

Fahlén menar att satsningarna i budgeten som finns på kompetensutveckling för lärare är en god intention, men hon är tveksam om det kommer fungera i praktiken. 

– Det är inte regeringen som styr möjligheterna att få ta del av fortbildning och kompetensutveckling. Det är arbetsgivarna, det vill säga kommuner och de fristående huvudmännen. Med den lärarbristen som vi har så vet vi att det inte alltid är så himla lätt att få ledigt för fortbildning.  

– Det är samma sak med satsningen på speciallärare. Du behöver vara lärare i grunden för att sedan vidareutbilda sig. Men när det saknas så många lärare, att som rektor släppa ifrån sig två lärare för att de ska vidareutbilda sig, då blir lärarbristen ännu större. Det blir något slags moment 22.  

{{toplink}}

rep@altinget.se