Elever med NPF slås ut ur skolan: ”Läget har försämrats”

Hälften av eleverna med NPF-diagnos får för lite eller inget stöd i skolan. Sex av tio elever har svårt att hänga med eller ligger långt efter och sex av tio elever har en försämrad psykisk hälsa på grund av skolan. Det visar Riksförbundet Attentions undersökning, som besvarats av 2 700 medlemmar.

– Vi är bekymrade över utvecklingen i svensk skola. Man skulle ju så gärna vilja att det fanns lite förbättringar. Men läget har försämrats, säger ordförande Ann-Kristin Sandberg, till Altinget. 

– Skolorna och lärarna har för lite kunskap om elever med funktionsnedsättning. De här eleverna får för lite, eller inget stöd över huvud taget, och då hamnar de efter.

Buller och stora grupper

En fjärdedel av eleverna är frånvarande helt eller större delen av skoltiden. Den stora skolfrånvaron bland elever med NPF beror bland annat på rörig miljö i skolorna, buller och stora grupper.

– Det skapar en stressnivå. Barnen känner att de halkar efter och det blir förknippat med olust och det blir svårt att få dit barnet och fullfölja skolgången.

Attention pekar också på att kompetensen i skolorna brister.

– Skolan saknar kunskap om hur man ska anpassa efter elever med funktionsnedsättning. Då har barnet svårt att tillgodogöra sig helt enkelt och problemet hamnar i föräldrarnas knä.  

Förbundet kräver nu att staten tydliggör huvudmannens ansvar.

– Vi håller på med en skrivelse till skolmyndigheterna. Vi tycker att de kan tydliggöra behovet av fortbildning och huvudmannens ansvar att organisera det särskilda stödet på ett korrekt sätt och utvärdera sina insatser. Se till att det fungerar helt enkelt.  

– Vi skulle vilja se att skolmyndigheterna kvalitetssäkrar de här processerna och uppmuntrar till att bygga upp skolmiljöer som passar alla elever.  

SPSM: Skolorna gör inte tillräckligt

Specialpedagogiska myndigheten (SPSM), som ger stöd till huvudmännen i frågan, delar bilden som rapporten ger.  

– Vi ser att det är en elevgrupp som återkommer hela tiden. Både när det handlar om elever som inte når kunskapsmålen, men också bland elever med skolfrånvaro, säger Helene Fägerblad, rådgivare på SPSM, till Altinget. 

Ofta handlar det om att huvudmannen inte har eller gör resurser tillgängliga för att stödja de här eleverna, menar hon.  

– Det är en stor grupp. Det handlar om tio procent, ungefär två elever per klass, som har NPF. Det krävs att huvudmannen tar sitt ansvar från början, säger Helene Fägerblad och fortsätter: 

– Som det är nu jobbar man åtgärdande. Man upptäcker varje år att det är elever som behöver det här och så upptäcker man att man inte har resurser. Den grundläggande planeringen saknas ofta.  

För att bättre kunna ha koll på hur situationen ser ut för elever med funktionsnedsättning hade myndigheten önskat att det hade funnits övergripande statistik på nationell nivå.  

– Då får man svart på vitt vad som verkligen händer.  

Vad kan göras för att öka skolnärvaron för de här eleverna?  

– Det finns en mängd olika saker. Vi brukar prata om lärmiljön, och så handlar det mycket om samverkan inom skolan med elevhälsan, elevens delaktighet och tidiga insatser. Det gäller att tidigt fånga upp de här signalerna.  

– Vi kan stödja med kompetens kring funktionsnedsättning. Vi har en mängd olika stödmaterial, kurser och webbinarier som man kan ta del av. Men även specialpedagogiskt stöd.  

rep@altinget.se