Engagerade huvudmän skapar bra skola
DEBATT. Statens roll i skolväsendet är viktig. Men huvudansvaret bör fortsatt ligga på de kommunala och fristående huvudmännen som borde blir mer aktiva i utvecklingen av skolan, skriver Håkan Englund (S), ordförande i barn- och skolnämnden i Ovanåkers kommun.
Av: Håkan Englund (S)
Ordförande i barn- och skolnämnden i Ovanåkers kommun
Ska kommunen eller staten styra skolan?
Mitt perspektiv på denna fråga utgår från ordförandeskapet i den kommunala skolnämnden med ansvaret hela vägen från de yngsta barnen i förskolan upp till gymnasiet och vuxenutbildning.
Visst ska staten ta ett stort ansvar för en nationell, likvärdig, jämlik och kostnadsfri skola men det är minst lika angeläget att de kommunala och fristående huvudmännen verkligen inser betydelsen av att ta ansvar för sin skola. Många delar varken kan eller ska lämnas till staten att styra över.
Skolinspektionen mer påtaglig
Min erfarenhet är att staten genom en hel rad skolreformer men kanske främst genom Skolinspektionen och Skolverket, har påtagligt tagit ett större ansvar för skolans utveckling de senaste 5-6 åren. Visst kan jag ha en hel del synpunkter på de reformer som har signerats av Jan Björklund men de visar i alla fall på ett större statligt engagemang och intresse för skolan och utbildning rent allmänt. Kanske inte så konstigt med tanke på oroande tecken i form av Pisa-undersökningar, läraryrkets minskande attraktivitet mm.
I mitt perspektiv är det nu efter genomförda reformer det mest påtagliga att Skolinspektionen är mycket mer aktiv och ambitiös i sin granskning av skolan och att Skolverket verkligen bidrar till huvudmännen med stöd i olika former för lokal utveckling.
Utrymme finns för engagerad huvudman
Hur ser det då ut på huvudmannanivå? Jag har självklart ingen helhetsbild av alla huvudmän men min upplevelse och känsla är att i vart fall många av de kommunala huvudmännen borde ta ett större ansvar och vara mer engagerad för skolans utveckling i den egna kommunen. Även om staten genom skollagen och läroplaner lägger en tydlig ram för vad ska uppnås så finns det ett betydande mått av handlingsutrymme för en huvudman som är intresserad, kunnig och engagerad.
Då krävs att framförallt den kommunala skolnämndens ledamöter skaffar sig tillräcklig kunskap om skolan för att klara styra och att det finns ett klart mandat från fullmäktige genom resurser och uttalad politisk vilja att skolan är prioriterad. Då vill jag påstå att det går att åstadkomma stor förändring och bättre måluppfyllelse i den svenska skolan. Vi skolpolitiker måste vara genuint intresserade och engagerade för att möta rektorer och lärare i skolans vardag.
Krävs mer än bara resurser
Svaret på frågan om staten ska styra skolan mer eller mindre blir alltså avhängigt av om vi nu ser en mer aktiv stat i form av framförallt Skolverket och Skolinspektionen och om vi då som kommunala huvudmän klarar att möta detta med stort engagemang, ansvar och kunnande i vår roll. Vi måste analysera vår egna kommunala skola utifrån resultat och måluppfyllelse och tillsammans med övriga nivåer i skolan besluta om åtgärder. Det kan handla om resurser men många gånger är det annat som krävs för att utveckla vår skola.
Klarar vi att ta detta ansvar så finns det ingen anledning för staten att överta fler delar.
Karin Pleijel: Riktade statsbidrag träffar fel
Saco: Almedalen har spelat ut sin roll
