Enkät: Så vill partierna förändra betygssystemet

Inför betyg tidigare eller avskaffa underkänt. Det svenska betygssystemet är i förändring, men de åtta riksdagspartierna är oense om hur. Altinget har pratat med partierna om hur de vill förändra betygen.

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över betygssystemet med syfte att komma tillrätta med betygsinflationen. Man har även öppnat för tvååriga yrkesprogram för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program.

Efter höstens stämmor har flera av partierna också tagit nya beslut om betygssystemet där några också öppnar upp för att slopa betyget F, däribland Miljöpartiet.

– Det svenska betygssystemet har inbyggda orättvisor och behöver reformeras. Varje år är det omkring var sjunde elev som lämnar grundskolan utan att ha godkända betyg i tillräckligt många ämnen för att kunna läsa vidare på gymnasiet. Den elevgrupp är också överrepresenterad bland de ungdomar som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, säger partiets skolpolitiska talesperson Camilla Hansén till Altinget.  

{{toplink}}

Oppositionen kräver utredning

Även Centerpartiets stämma beslutade om att se över F-betyget. Partiet vill se en ordentlig reform av betygssystemet, bland annat med slopade betygskrav på yrkesprogrammen.

– Dagens betygssystem är absurt. Det utesluts en massa människor som inte borde uteslutas. Vi borde redan nu öppna för att söka in på meriter på yrkesprogrammen, säger riksdagsledamoten Niels Paarup-Petersen (C) till Altinget. 

Socialdemokraterna tillsatte under sin tid i regering en utredning som skulle se över gränsen för godkänt, vilken senare lades ned av nuvarande regering. Något som Åsa Westlund (S), vice ordförande i utbildningsutskottet är starkt kritisk till. 

– Det är väl belagt att betyget F och den hårda godkäntgränsen bidrar till utslagning, psykisk ohälsa och att skolor styrs till att sätta in resurser sent snarare än tidigt, säger hon till Altinget och fortsätter: 

– Vi kräver att regeringen tillsätter en översyn av betygssystemet med bred parlamentarisk förankring som omfattar bland annat den hårda godkäntgränsen, betyget F, utformningen av de betygskriterier som avgör betygsstegen, samt behörighetsreglerna till gymnasieskolan.  

{{toplink}}

Öppnar för ändrade krav

Bland Tidöpartierna är synen på betyget F annorlunda. Samtliga partier vill ha kvar betyget, men Kristdemokraterna öppnar upp för att se över om kriterierna kan ändras. 

– Vi ska ha höga förväntningar på våra elever, men samtidigt ser vi att det är orimligt många elever som slås ut av nuvarande betygskriterier, så det finns skäl att titta på om kraven för F kan omformas. Det måste dock göras på ett sätt så kraven för godkänt betyg även fortsatt stämmer överens med den kunskap som behövs för vidare studier, säger partiets utbildningspolitiska talesperson Mathias Bengtsson till Altinget. 

Moderaterna tycker att det även fortsättningsvis ska finnas en gräns mellan ett godkänt och icke godkänt resultat.

– Det är viktigt för att kunna upptäcka och stötta de elever som ligger efter i sina kunskapsmål. För de elever som trots det inte når godkänt vill vi se ett tredje spår på gymnasiet, med en tvåårig yrkesskola utan högskolebehörighet, säger Josefin Malmqvist (M), utbildningspolitisk talesperson, till Altinget. 

Sverigedemokraterna ser som ensamt parti inga problem med nuvarande betygssystem. Utbildningspolitiska talespersonen Patrick Reslow ser betyg som ett viktigt inslag i skolan och menar att det bör ges tidigare än i dagsläget. 

– Vi ser egentligen inga problem med betygssystemet som sådant, men menar att betygskriterierna måste vara tydliga och lättbegripliga för såväl lärare, elever och föräldrar, säger han till Altinget. 

Vänsterpartiet har inte återkommit vid publicering. 

Beslutskedja: Utredning: Likvärdiga betyg och meritvärden, Dir. 2023:95

22/6
2023
21/8
2023
19/1
2024
17/9
2024

Forrige artikel Nya regler för omställningsstudiestödet Nya regler för omställningsstudiestödet Næste artikel Norges forskningsminister plagierade uppsats – avgår Norges forskningsminister plagierade uppsats – avgår
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.