Forskare om skärmar på fritids: ”Det handlar om att tänka till”

I studien ”Får vi titta på Youtube?”, som publicerades i somras, studerar Carolina Martinez, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Malmö universitet, hur personal på fritidshem förhåller sig till elevernas medieintresse och vilja att använda mobilen i fritidsverksamheten.

Enligt Martinez forskning bygger alltför mycket av problematisering, begränsning eller förbud när det gäller skärmtiden på ett vuxenperspektiv på dessa aktiviteter. Därmed hamnar pedagogerna och verksamheterna snett, då ett alltför styrt vuxenperspektiv inte utgår i från läroplanen. Enligt läroplanen ska fritidsverksamheten “utgå från barns intressen och även ge utrymme för rekreation och vila“. Altinget intervjuar Carolina Martinez om hennes rön och om de ständiga skärmfrågorna i fritidsmiljöerna.  

Behövs verkligen skärmen för att barns behov av att vila eller utveckla intressen enligt läroplanen ska tillgodoses?

– Det beror på vad eleverna i fritidshemmet har att säga om saken. Om de ges möjlighet att ge sina perspektiv på verksamhetens innehåll, och om de då lyfter fram att de vill använda olika typer av digitala medier, då bör lärare ta hänsyn till detta. Att använda digitala medier är ett sätt att lyssna in elevers intressen och ge utrymme för rekreation och vila, men bara ett sätt bland många andra aktiviteter.

Skärmtid är ju ett ganska vanligt konfliktområde och dåligt samvete även i familjelivet. Kunde du i din studie märka av att restriktiviteten i skolan drivs på från föräldrahåll? Att man hemifrån har önskemål på fritidsverksamheterna att hålla skärmarna borta från barnen under skol/fritidstid, så att någon tid på dagen blir skärmfri?

– Ja, en del lärare lyfte fram i intervjuerna att de kände vissa påtryckningar från föräldrar och att de kände att det fick motivera användningen av digitala medier. Men när föräldrarna fick välgrundade förklaringar blev de nöjda, menade några. Att ha en genomtänkt verksamhet som har tydliga mål och knyter an till läroplanen är viktigt, konstaterar Martinez. 

Gruppstorlekarnas påverkan

Enligt Martinez studie är en mer tillåtande attityd gentemot internet och medier något som fungerar som bäst när lärarna också är aktiva runt barnen och kan samtala med dem om innehåll och säkerhet. Då blir samtalen utvecklande och även pedagogerna själva lär sig mer.

Samtidigt är bilden ofta att barngrupperna på fritids är stora, med många barn per vuxen. Personalbrist och svårigheter att följa läroplanen på grund av stora elevgrupper är något som har debatterats länge.

Utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg” föreslog riktmärken för gruppstorlekar på fritids, men det avstyrktes av exempelvis SKR, Skolverket och Skolinspektionen, medan Skolledarförbundet och Lärarförbundet menade att det var ett bra förslag, vilket Altinget rapporterade om då. 

Om det är många barn per vuxen blir det kanske svårt för de vuxna att ha de där samtalen och verkligen interagera aktivt kring skärmanvändningen. Vad tänker du om risken för att skärmarna blir ”barnvakter” som täcker upp för låg personaltäthet?

– Det är givetvis inte meningen. Lärare kan vara närvarande genom att gå runt bland eleverna och prata med dem om vad de gör, eller använda medier i grupp tillsammans genom att visa innehållet på en projektor.

– Ett annat sätt är att sätta upp tydliga regler för vad barnen får använda och jobba med, och jobba för att detta ska fungera. Genom att föra diskussioner med eleverna kring olika sajter och appar kan lärare och elever komma fram till vad som är okej och inte, och eleverna får en möjlighet att ge sina perspektiv.

Främja rörelse genom skärmar

Att barn och skolelever rör på sig för lite har det flaggats för i många år. I en jämförelse av hälsovanorna i 45 olika länder, hamnar Sverige i botten när det gäller fysisk aktivitet bland skolbarn, skrev exempelvis Folkhälsomyndigheten i maj 2020. Tidigare i år kopplade forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan samman mycket skärmtid med sämre kondition och mindre fysisk aktivitet.

Är inte tiden på fritidshemmet en lämplig tid på dagen för rörelse och aktivitet?

– Jo, absolut. Det är viktigt att ha en variation av aktiviteter. Att använda digitala medier behöver inte heller vara stillasittande. Många lärare lyfte fram att de hade tipsrunda med hjälp av Ipads och att eleverna dansade till videor på Youtube. Så det handlar om att tänka till.

sanna@altinget.se