Friskolor rasar över ökad statlig makt

I april kom Skolkommissionens förslag om hur den svenska skolan ska reformeras. I ett första skede har nu berörda aktörer fått lämna synpunkter på delar av kommissionens förslag. Det är om hur staten ska kunna bestämma mer över hur mycket pengar skolor ska lägga på undervisning och elevhälsa (se fakturaruta intill).

Friskolorna är mycket kritiska till förslagen.

Academedia: Socioekonomisk fördelning sker redan

Academedia underkänner förslaget om att staten ska ange miniminivåer för varje huvudman för undervisning och elevhälsa. Företaget menar att det är en risk för att en miniminivå blir en fast nivå, inte en nivå som skolorna försöker överträffa.

Academedia anser, till skillnad från Skolkommissionen, att finansieringen redan i dag tar stor hänsyn till socioekonomiska faktorer. Därför underkänner skolkoncernen även förslaget om ett villkorat statsbidrag inom undervisning och elevhälsa.

Academedia pekar också på att Skolkostnadsutredningen och Skolkommissionens förslag om finansiering av skolan inte går ihop, och att de olika förslagen måste ”synkroniseras”.

Friskolornas riksförbund: Kraftig försämring

Friskolornas riksförbund befarar att förslaget innebär att endast en liten del av resurserna till en fristående skola kan komma att utgöras av skolpengen, alltså det som hittills varit grunden för skolans finansiering och som legat till grund för en friskolornas budget. Förbundet ser en risk att ”alla resurser till skolan utgår från socioekonomisk fördelning utan någon möjlighet för den fristående huvudmannen att överklaga fördelningen av pengen. Det är en kraftig försämring av transparensen som påverkar villkoren för fristående huvudmän.”

Även Friskolornas riksförbund påpekar att finns ett flera olika förslag i olika utredningar om finansieringen av kommunala och fristående skolor. ”Förslagen är inte helt anpassade eller tar hänsyn till varandra, varför vi saknar ett helhetsperspektiv på hur framförallt fristående skolor ska finansieras”, skriver Friskolornas riksförbund.

Kunskapsskolan: Detaljreglering minskar ansvarstagandet

Kunskapsskolan, en av de större friskolekoncernerna, påpekar också att det finns flera förslag och att de kan vara motstridiga. Därmed saknas en helhetssyn över hur den framtida finansieringen kan komma att se ut.

Kunskapsskolan är också kritisk till miniminivåer på för statliga pengar till undervisning och elevhälsa. Kunskapsskolan befarar att en ”detaljreglering av det slaget skulle kraftigt minska huvudmännens självklara ansvar för att tillhandahåll så bra undervisning som möjligt”.

Engelska skolan: Skapar virrvarr mellan stat och kommun 

Engelska skolan är inte en av regeringens inbjudna remissinstanser, men har ändå svarat på utredningen. Företaget är mycket kritiskt till förslagen. Förslaget om mininivåer för ett statsbidrag för undervisning och elevhälsa kommer enligt skolan att skapa ett virrvarr mellan kommun och stat och i systemet för skolpeng. Dessutom menar man att förslaget är kostnadsdrivande och inte tar hänsyn till hur väl kommuner redan nu har infört extra åtgärder för att kompensera för socioekonomiska skillnader.

Statskontoret: Litet stöd för miniminivåer 

Friskolorna får eldunderstöd i sin argumentation från Statskontoret. Myndigheten vill inte se en utredning som ska ta fram en statligt angiven miniminivå eller ett framtida sektorsbidrag till skolan.

”Statskontoret finner litet stöd i betänkandet för att miniminivåer och sektorsbidrag skulle vara effektiva och proportionerliga instrument för att säkerställa resurser till skolan”, skriver man i remissyttrandet. Myndigheten påpekar också att en reglering av miniminivåer för resurstilldelningen till undervisning och elevhälsa ”utgör ett kraftigt ingrepp i den kommunala självstyrelsen eftersom det föreskriver en tvingande prioritering av skolan framför andra kommunala verksamheter”.

Även arbetsgivaren för de kommunala skolorna, SKL, är kritisk till en statligt angiven miniminivå. ”SKL avstyrker den utformning som föreslås för ett nytt riktat statsbidrag för undervisning och elevhälsa. Om ett nytt statsbidrag ändå införs avstyrker vi att det villkoras på det sätt som kommissionens föreslår samt påpekar behovet av ytterligare konsekvensanalyser som behöver göras innan ett nytt bidrag kan beslutas”, skriver SKL i sitt remissvar.

Däremot delar SKL kommissionens syn att skolan behöver tillföras ytterligare resurser och att socioekonomiska aspekter ska påverka hur statens resurser ska fördelas.

LR: Ett bra första steg

Lärarnas riksförbund, som vill se ett statligt huvudmannaskap för skolan, ser kommissionens förslag som ett viktigt första steg i den processen. Därför stöder man alla förslag i utredningen som rör finansieringsfrågan. Men förbundet påpekar att man vill gå längre.

Lärarförbundet pekar på att det i dag inte sker någon utjämning för socioekonomiska skillnader i det kommunala utjämningssystemet. Samtidigt har skillnaderna i exempelvis utbildningsnivå mellan olika kommuner ökat på senare år. ”Att därför införa ett socioekonomiskt riktat bidrag i enlighet med det som Skolkommissionen föreslår är både rätt och nödvändigt”, skriver Lärarförbundet.

Sveriges skolledare är positiva till förslagen men vill att de ska utformas så att man inte tar hämmar huvudmännens egna drivkrafter för att få ut mer välfärd för pengarna.

Skolverket: Bra med ett nytt statsbidrag

Skolverket är positivt till kommissionens förslag om ett statsbidrag av på 6 miljarder och att det villkoras för att säkerställa att medlen används till avsett ändamål. Men Skolverket vill inte att det ska utformas så att kommuner och enskilda huvudmän förbinder sig att inte reducera sina egna kostnader under den tid de uppbär bidraget.

Skolverket tycker också att det är bra att nya statsbidraget delvis ska finansieras genom att ett antal befintliga statsbidrag avvecklas. ”Skolverket har vid upprepade tillfällen framfört att det vore önskvärt med ett mindre antal, större statsbidrag, istället för de många statsbidrag med ibland liknande syften, som finns idag”, skriver myndigheten.

Skolinspektionen är överlag positiv till kommissionens förslag om finansiering av skolan.

red@altinget.se