Inga elever kan läsa böcker i luftslott

Inom kort kommer riksdagen att ta beslut om förslaget att alla skolor ska ha bemannade skolbibliotek. För att dessa goda politiska ambitioner ska bli verklighet, krävs kunskap om hur förutsättningarna ser ut och finansiering fullt ut för det nya åtagandet. Annars blir resultaten inte fler bemannade skolbibliotek, utan i stället svikna förhoppningar och ojämlik tillgång till böcker

Måste finnas flexibilitet  

SKR och kommunerna anser att förslaget att skolbiblioteken ska vara bemannade är bra. Vi ser det som särskilt positivt att utredningen lyssnat på våra synpunkter om att kommunerna själva måste få styra hur bemanningen ska se ut. Det innebär att utredningen delade SKR:s syn, att det måste finnas flexibilitet, så att verksamheten kan organiseras utifrån lokala förutsättningar och behov.

Vi ser dock stora problem med hur förslaget är finansierat. I dag finns inga krav på att biblioteken ska vara bemannade. Det innebär att det nya åtagandet, i linje med finansieringsprincipen, ska finansieras från grunden av staten. Finansieringsprincipen säger klart och tydligt att när en uppgift som tidigare varit frivillig blir obligatorisk ska utgångspunkten vara att den statliga finansieringen ska täcka hela kostnaden, även den del av verksamheten som tidigare har tillhandahållits av kommunerna, på frivillig basis.

Så kan man inte räkna 

Utredningen beräknade kostnaderna för den redan existerande bemanningen till 1,3 miljarder kronor per år och kostnader för bemanningen efter att de föreslagna regleringarna trätt i kraft skulle uppgå till 1,8 miljarder kronor.

Mellanskillnaden mellan den förväntade kostnaden efter att regleringarna trätt i kraft och den uppskattade nuvarande kostnaden blir, med detta kreativa sätt att räkna, 430 miljoner kronor, vilket utredningen föreslår att kommunerna ska få kompensation för. Så kan och får man inte räkna. Då bryter man mot den gällande finansieringsprincipen. När staten inför ny lagstiftning som innebär ökade kostnader för kommunerna, så ska staten finansiera dessa.

Utifrån samma antaganden, men med ett antal justeringar, exempelvis för kostnaderna för avtalsenliga arbetsgivaravgifter som utredningen har missat, visar SKR:s beräkningar att kostnaden för nuvarande bemanning skulle uppgå till 1,6 miljarder kronor. Och prislappen för den utökade bemanning uppgår till cirka 500 miljoner. Därmed bör kommunerna kompenseras för ökade personalkostnader med 2,1 miljarder kronor. Det är stor skillnad mellan 430 miljoner och 2,1 miljarder kronor.

Dessutom saknas kostnadsberäkning för fortbildning, IT-utrustning med flera andra kostnader som en arbetsgivare har för anställd personal.

Tilliten till politiska reformer urholkas 

I sammanhanget är det också viktigt att veta att de ursprungliga kostnadsberäkningarna för bemanningen av skolbibliotek utgår från antaganden och bygger på ofullständig statistik om skolbibliotekens bemanning. SKR anser att kostnaderna för att säkerställa bemannade skolbibliotek är kraftigt underskattade.

När vi framför de här invändningarna på regeringens ambitioner att förbättra läsningen, så möts vi ofta av påståenden om att vi som är ansvariga för verksamheterna i kommunerna vill stå helt still. Så är det absolut inte.

Vi kräver att finansieringsprincipen ska följas för när den urholkas, så urholkas också tilliten till politiska reformer. Förhoppningar på aviserade reformer infrias inte. Välfärden förbättras inte. I slutändan drabbar det demokratin på alla samhällsnivåer.

Vi vill gärna ha bemannade skolbibliotek, men bara om reformen fullt ut ersätts för vad den faktiskt kostar. Annars är det bara en fråga om att bygga luftslott. Och i luftslott läses inga böcker.

debatt@altinget.se