Kompass om stopp för religiösa friskolor: ”omfattande inskränkning” 

Regeringens förslag om etableringsstopp för religiösa friskolor stöter på kritik från remissinstanserna. Anders Kompass, vikarierande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter, menar att regeringens generalisering av konfessionella friskolor innebär en risk för diskriminering. 

Förslaget innebär ett stopp för nya konfessionella friskolor från 2024. Redan verksamma religiösa friskolor kommer heller inte kunna utöka sin verksamhet. 

Responsen från flera remissinstanser är övervägande negativ. Där ingår företrädare för religiösa samfund, Idéburna friskolors riksförbund och Friskolornas riksförbund. Men också Diskrimineringsombudsmannen och Institutionen för mänskliga rättigheter med flera motsätter sig förslaget.  

Bryter mot internationell lagstiftning

Nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter menar att det inte finns tillräckligt starka skäl att förbjuda nyetablering av alla konfessionella friskolor.

– Förslaget skulle innebära en generell och omfattande inskränkning i såväl utbildnings- som religionsfriheten som dessa uttrycks i internationell lagstiftning på området mänskliga rättigheter, säger Anders Kompass, vikarierande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter, till Altinget.  

– Generella inskränkningar kan bara rättfärdigas när det finns ett tydligt samband mellan det man vill inskränka och de mål man vill uppnå. I förslaget görs en generalisering av alla skolor och fritidshem med konfessionell inriktning vilket innebär en risk för diskriminering. 

Saknas samband

Enligt Anders Kompass saknas det ett samband mellan konfessionell inriktning och de mål som regeringen vill uppnå genom förslaget.  

– Ett sådant samband går säkert att fastställa i vissa fall. Men det kan också finnas många andra saker som gör att vissa skolor uppvisar stora brister, säger han och fortsätter:

– Förslaget innebär en generell inskränkning och då krävs att man kan visa att det är den konfessionella inriktningen i sig som orsakar bristerna som man vill komma åt. Det har man inte lyckats visa i det här fallet, säger Anders Kompass. 

Avstår från att svara

Bland de färre instanser som säger ja till förslaget finns Sveriges kommuner och regioner, Lärarnas riksförbund och Skolverket.

Några remissinstanser, däribland Justitieombudsmannen, avstår från att yttra sig på grund av att ”Remisstiden är anmärkningsvärt kort”.

Beslutskedja: Konfessionella inslag i skolväsendet

10/3
2018
4/6
2019
20/8
2019
19/12
2019
8/1
2020
9/1
2020
16/1
2020
21/1
2020
6/2
2020
20/2
2020
11/5
2020
14/5
2020
15/5
2020
28/5
2020
4/2
2022
17/2
2022
22/3
2022
11/4
2022
13/5
2022
24/5
2022
31/5
2022
7/6
2022
15/6
2022
15/7
2022
20/9
2022
29/11
2022
10/1
2023

Forrige artikel Enkät: Så vill partierna att folkhögskolorna ska styras Enkät: Så vill partierna att folkhögskolorna ska styras Næste artikel Efter tjugo år – hållbarhetsarbete i skolan ska avvecklas Efter tjugo år – hållbarhetsarbete i skolan ska avvecklas
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.