Kompass om stopp för religiösa friskolor: ”omfattande inskränkning”
Regeringens förslag om etableringsstopp för religiösa friskolor stöter på kritik från remissinstanserna. Anders Kompass, vikarierande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter, menar att regeringens generalisering av konfessionella friskolor innebär en risk för diskriminering.
Förslaget innebär ett stopp för nya konfessionella friskolor från 2024. Redan verksamma religiösa friskolor kommer heller inte kunna utöka sin verksamhet.
Responsen från flera remissinstanser är övervägande negativ. Där ingår företrädare för religiösa samfund, Idéburna friskolors riksförbund och Friskolornas riksförbund. Men också Diskrimineringsombudsmannen och Institutionen för mänskliga rättigheter med flera motsätter sig förslaget.
Bryter mot internationell lagstiftning
Nyinrättade Institutet för mänskliga rättigheter menar att det inte finns tillräckligt starka skäl att förbjuda nyetablering av alla konfessionella friskolor.
– Förslaget skulle innebära en generell och omfattande inskränkning i såväl utbildnings- som religionsfriheten som dessa uttrycks i internationell lagstiftning på området mänskliga rättigheter, säger Anders Kompass, vikarierande direktör på Institutet för mänskliga rättigheter, till Altinget.
– Generella inskränkningar kan bara rättfärdigas när det finns ett tydligt samband mellan det man vill inskränka och de mål man vill uppnå. I förslaget görs en generalisering av alla skolor och fritidshem med konfessionell inriktning vilket innebär en risk för diskriminering.
Saknas samband
Enligt Anders Kompass saknas det ett samband mellan konfessionell inriktning och de mål som regeringen vill uppnå genom förslaget.
– Ett sådant samband går säkert att fastställa i vissa fall. Men det kan också finnas många andra saker som gör att vissa skolor uppvisar stora brister, säger han och fortsätter:
– Förslaget innebär en generell inskränkning och då krävs att man kan visa att det är den konfessionella inriktningen i sig som orsakar bristerna som man vill komma åt. Det har man inte lyckats visa i det här fallet, säger Anders Kompass.
Avstår från att svara
Bland de färre instanser som säger ja till förslaget finns Sveriges kommuner och regioner, Lärarnas riksförbund och Skolverket.
Några remissinstanser, däribland Justitieombudsmannen, avstår från att yttra sig på grund av att ”Remisstiden är anmärkningsvärt kort”.