Kritiserat förslag ligger kvar i propositionen om professionsprogram

Nu har regeringen lämnat över propositionen om ett nationellt professionsprogram för förskollärare, lärare och rektorer till riksdagen.  

Professionsprogrammet ska bestå av två delar. En nationell struktur för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare samt ett nationellt meriteringssystem.

Inget förslag på meriteringssystem

I remissrundan kritiserades förslaget till meriteringssystem som lades fram. I propositionen presenterar man nu ingen lösning på hur meriteringssystemet ska utformas, utan överlåter uppgiften till ett professionsråd som till majoriteten ska bestå av lärare. 

Professionsrådet ska avgöra hur många meriteringssteg som ska finnas och vad som ska krävas för att få sina kompetenser och erfarenheter erkända.  

Hur systemet utformas kommer vara helt avgörande för legitimiteten hos professionsprogrammet, menar Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges lärare.  

– För oss är det väldigt viktigt att det här blir en angelägenhet för alla legitimerade lärare. Därför är det nödvändigt att också erfarenhet är meriterande. Tillsammans såklart med akademiska meriter, säger hon till Altinget.  

Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledare, instämmer i vikten av utformningen.  

– Om man ska ha ett meriteringssystem för rektorer så måste det också förhålla sig till hela befattningsstrukturen inom ledarskapet i förskola och skola. Det måste regleras i lag och förordning, säger han till Altinget. 

Saknar lösningar för forskarexamen

Sveriges lärare är däremot kritiska till att regeringen inte har skapat starkare förutsättningar för att lärare ska kunna skaffa sig en forskarexamen inom ramen för professionsprogrammet, något som förbundet påpekade i den tidigare regeringens förslag. 

– I dag har vi bara lite över 200 lektorer. Det är anmärkningsvärt när skollagen samtidigt säger att all undervisning ska vila på vetenskaplig grund. Här behövs det krafttag både för att öka resurserna till forskningen och förutsättningar för lärare att skaffa sig en forskarexamen. Meriteringsnivån Särskilt meriterad lärare inom professionsprogrammet förutsätter ju en forskarutbildning, säger Johanna Jaara Åstrand. 

Biträdande rektorer omfattas

Samtidigt lyfter Matz Nilsson flera punkter där han menar att regeringen hörsammat Sveriges skolledares synpunkter. 

– För det första är vi väldigt glada över att biträdande rektorer också omfattas. Det andra som vi har drivit är att man måste bygga upp professionsprogrammet med två delar. En inriktning med akademisk examen, att man ska kunna bygga vidare med akademiska poäng, men att man också ska kunna förkovra sig i kompetensutveckling utan att ta akademiska poäng, säger han och fortsätter: 

– Det är också bra att själva meriteringsnivåerna inte fastställs ännu, utan att man lägger över ansvaret på professionsrådet att diskutera hur en sådan meritering skulle kunna se ut. 

Inget krav på huvudmannen

Han pekar dock på att rektorers kompetensutveckling inte skrivs in som huvudmannens ansvar lika tydligt som för lärare. Här hade Matz Nilsson velat se ett tydligare krav. 

– Den största utmaningen i dag är att huvudmännen inte över huvud taget tar ansvar för rektorernas befattningsutbildning. Man ger ingen tid för detta. Rektorer arbetar många timmars övertid plus att man går en akademisk utbildning för att kunna inneha befattningen rektor.   

Tidigare har ni velat se två professionsprogram – ett för lärare och ett för skolledare, men nu blir det ett program. Hur ser ni på det?   

– Det har vi drivit hela tiden för det handlar om två olika professioner. Nu blev det ett professionsprogram och ett professionsråd, men vi kommer driva i professionsrådet att den utveckling en rektor behöver, den måste bygga på det behov av fördjupad kunskap man har utifrån sin erfarenhet i uppdraget. 

– Vi kommer fortsätta driva den här frågan och ser det här som två olika professionsprogram. 

rep@altinget.se