M: Dags att sätta stopp för otrygghet och kränkningar i skolan

Av: Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) 
Riksdagsledamot, västra Skåne

Det borde vara en självklarhet att alla som verkar i skolan ska känna trygghet och glädje, såväl elever som lärare, specialpedagoger och övrig skolpersonal. I dag vittnar dock många lärare om att de utsätts för hot, våld, sexuella trakasserier eller andra kränkningar inom sin yrkesutövning. Det är en oacceptabel utveckling som leder till en ökad otrygghet och att allt fler lärare väljer att sluta. Skolan behöver fler lärare och inte färre och alla lärare måste kunna känna arbetsglädje. Fler människor ska också känna drivet att vilja utbilda sig och bli lärare.

Våld på regelbunden basis

I november förra året berördes tryggheten i skolan på Riksdagens frågestund samtidigt som Dagens Nyheter presenterade en granskning som pekade på en dramatisk ökning av anmälningar om hot och våld inom skolan. Läget är allvarligt. Fysiskt våld i grund- och gymnasieskolan har ökat från 230 till 425 fall. Över 70 procent av anmälningarna rör våld som begås av elever mot lärare eller annan skolpersonal. I flera av anmälningarna nämns att liknande våld skett tidigare – eller till och med på regelbunden basis. Detta är en mycket oroande utveckling.

Stärk lärarens auktoritet

De lärare som anmäler hot och våld till sin arbetsgivare, Arbetsmiljöverket eller facket måste mötas av lyhördhet och förståelse. Många lärare upplever sig i dag som övergivna och att de inte får det stöd och hjälp som krävs. Så ska det inte fortsätta. När närmare 40 procent av Sveriges lärare uppger att de inte vågar eller inte har verktygen för att ingripa på grund av att de är rädda för att bli anmälda av elever eller föräldrar om de tillrättavisar en stökig elev krävs det förändring. Alla former av kränkningar inom skolan ska kvävas i sin linda. Vi vill därför se över skollagen för att stärka lärarens auktoritet och möjlighet att ingripa vid en störande eller hotfull situation i syfte att skapa studiero och öka tryggheten för enskilda elever.

Möt otrygghet med nolltolerans

Det förebyggande arbetet för att skapa trygghet, lugn och arbetsro i skolan måste bland annat utgå från en god relation mellan skola, föräldrar och elever där tydliga krav ställs av och på vardera parten kring vad som förväntas. Därtill måste vårt lands rektorer kunna styra verksamheten effektivt och ge lärare stöd och verktyg för att hantera och motverka otrygghet och kränkningar. Elever ska kunna påverka sin vardag i skolan men eleverna ska däremot inte ta sig friheter som inkräktar på andra personer och ger en negativ arbetsmiljö i skolan. Finns det grupperingar av elever som mobbar och sprider otrygghet måste detta mötas med nolltolerans och bestämdhet.

Inte möjligt att kompromissa 

Skolan bygger på en demokratisk grund med etik och moral. Värden för gemenskap ska upprätthållas och spridas. Utbildning är grunden för att ta sig ut på arbetsmarknaden och möjliggöra livschanser och detta kan vi aldrig kompromissa med. Därför kan vi inte heller acceptera signaler om hot och våld. Incidenter får aldrig vara osynliga, utan ska hanteras, rapporteras, dokumenteras och följas upp. Det ska vidtas åtgärder och om så behövs polisiära insatser. Så gäller också uppdrag som faller under Skolinspektionen, Skolverket och Arbetsmiljöverket om situationen kräver det. Socialtjänsten och skolan måste kopplas samman bättre för att tidigt möta social utsatthet i skolan. Vuxna måste reagera och agera med en röst för arbetsro och trygg gemenskap under skoldagen. Allt detta bidrar sammantaget till en skola som håller ihop och där både elever och lärare känner arbetsglädje.

debatt@altinget.se