MP: Utvecklingstiden behövs när arbetsmarknaden förändras

REPLIK. Bilden av utvecklingstid som Mats Green målar upp är snedvriden. Reformen behövs för att få in fler i arbete och för att skapa kvalificerad arbetskraft när arbetsmarknaden förändras, skriver Miljöpartiets Leila Ali Elmi. 

Leila Ali Elmi (MP)
Arbetsmarknadspolitisk talesperson


Det är en mycket snedvriden bild av förslaget om utvecklingstid som Mats Green från Moderaterna väljer att måla upp i en artikel som publicerats tidigare på Altinget.

Alla måste ges möjlighet

En av den svenska ekonomins styrkor bygger på att vi länge har investerat i människors kunskapsutveckling. Det är något vi måste fortsätta göra, för arbetslivet förändras i mycket snabb takt.

Digitalisering, automatisering och förändringar i ekonomin ställer krav på att människor utbildar sig och utvecklas under hela arbetslivet. I dag är det svårt att byta karriär och matchningsproblemen är stora på den svenska arbetsmarknaden. 

Vi får inte lämna människor efter när arbetsmarknaden förändras, utan måste skapa fler redskap så att alla ges möjlighet att hänga med i utvecklingen.

Nya steg i karriären

De möjligheter till vidareutbildning och omställning vi har i dag på arbetsmarknaden räcker inte för att skapa den dynamik som kommer att vara nödvändig framöver. För att möta framtidens utmaningar måste fler få chansen att utbilda sig mitt i arbetslivet och ges möjlighet att ta nya steg i karriären.

Start i liten skala

Därför lägger vi till en ny möjlighet: utvecklingstid. Utvecklingstid ger människor möjlighet till kompetensutveckling mitt i livet och till att ta en ny riktning genom studier eller eget företagande.

Reformen, som ingår i januariavtalet och bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna, kommer att introduceras i mindre skala i slutet av 2020, för att därefter byggas ut under de två kommande åren.

Kvalificerad arbetskraft

Utvecklingstid är inte bara en möjlighet för människor som av olika skäl behöver utveckla sin kompetens eller skaffa helt ny kompetens för att stärka sin position på arbetsmarknaden. Det är även en förstärkt möjlighet för arbetsgivare som har behov av arbetskraft med rätt utbildning.

Vi vet att arbetsgivare i både privat och offentlig sektor skriker efter kvalificerad arbetskraft. Brist på människor med rätt utbildning och kompetens hämmar utvecklingen för företag och inom välfärden. 

Kan hjälpa arbetslösa

För att beviljas utvecklingstid krävs alltid att arbetsgivare och arbetstagare är överens inför en ansökan. Tanken är att en vikarie täcker upp för den enskilde, i bästa fall en person som är arbetslös och som kommer ett steg närmare arbete tack vare vikariatet.

Nu pågår ett arbete för att ta fram tydligare kriterier för utformningen.

Kan inte stanna upp

Att som Mats Green gör, argumentera för att pengar borde gå till gängkriminalitet och trygghet är ett väldigt förenklat sätt att resonera och det vet han naturligtvis själv också.

Självklart är satsningar mot kriminalitet, både här och nu, och förebyggande, väldigt viktigt och görs också. Men ett samhälle kan inte stanna upp, det måste fortsatt fungera och utvecklas.

Aldrig förgäves

Utvecklingstiden är inte en reform för kravlös ledighet, utan ett komplement till andra former av vuxenutbildning. Utvecklingstid är ingen universallösning som kommer passa alla, men för att möta framtidens behov krävs en palett av åtgärder och detta är ett bra verktyg.

Att vi har ett dynamiskt arbetsliv som kombinerar möjligheter för individer med reformer på samhällsnivå är viktigt. Att tro på och investera i människors vilja och förmåga att utvecklas är aldrig förgäves. 

Beslutskedja: Trygghet och utveckling i anställningen vad gäller arbetstid och ledighet

24/5
2017
27/3
2018
14/9
2018
31/1
2019
11/10
2019
25/10
2019

Forrige artikel Lindhagen: Så skyddar vi utsatta från våldet Lindhagen: Så skyddar vi utsatta från våldet Næste artikel Debatt: Bryt den normbrytande agendan i sexualundervisningen Debatt: Bryt den normbrytande agendan i sexualundervisningen
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.