Nationell skolpeng första steget i Liberalernas plan att förstatliga skolan

Efter helgens landsmöte i Linköping står det klart att Liberalerna ska verka för att kötiden till friskolor begränsas till ett år, nationell skolpeng ska ersätta kommunal elevpeng och friskolornas finansiering ska ses över.

– Det grundläggande problemet i svensk skola är att man inte klarar av att uppnå likvärdighet. Likvärdighet betyder inte att alla ska ha lika mycket pengar. Likvärdighet betyder att alla ska ha lika förutsättningar att nå målen, säger Fredrik Malm, Liberalernas skolpolitiska talesperson, till Altinget. 

Riksnorm för skolpeng

Landsmötet klubbade igenom partistyrelsens förslag att staten ska sätta en riksnorm för skolpengen. På så sätt kommer de kommuner som inte satsar tillräckligt på skolan tvingas satsa mer, menar Malm. 

– Likvärdigheten brister på grund av att för många kommuner inte klarar av sina åtaganden för skolan. Antingen på grund av att de har för svag ekonomi, på grund av att de inte sköter sina uppgifter på rätt sätt eller att det inte görs tillräckligt för att rekrytera behöriga lärare. 

– Fattiga kommuner behöver ofta satsa mer på skolan. Det klarar de inte i dag och därför behöver staten ta över det ansvaret, säger han.

”Redan stort inflytande”

Men alla i partiet är inte eniga om beslutet. Tobias Hammarberg (L), ordförande för grund- och förskolenämnden i Haninge, är en av dem som motionerade för att behålla det kommunala huvudmannaskapet och argumenterade mot förslaget om nationell skolpeng under  förhandlingarna på fredagen.

– När jag tittar på hur staten har lyckats med sina ansvarsområden så kan jag inte se att man har lyckats särskilt väl. Att tro att staten skulle göra det bättre än vad kommunerna gör har jag därför svårt att se, säger han till Altinget. 

För Hammarberg är en av farhågorna med ett statligt huvudmannaskap att de lokala förutsättningarna glöms bort. 

– Jag tror inte att staten skulle vara lika bra på att se de enskilda behov som olika skolor har. Vi skulle få en mycket mer generell nivå. Jag vill se världens bästa skola i Jordbro för Jordbro och världens bästa skola i Dalarö för Dalarö, men de har helt olika utmaningar och där måste vi ge kommunerna flexibiliteten att styra. 

Lättare att stänga skolor

Tobias Hammarberg menar att det dessutom skulle vara svårare att ställa ministrar till svars – till skillnad från sina lokala politiker. 

– I glesbygden läggs allt fler verksamheter ner. Det är mycket lättare för en minister att lägga ned en glesbygdsskola än vad det är för de politiker som verkar lokalt och ska möta människorna, säger han.

Bra för friskolorna

Till skillnad från Hammarberg ser Fredrik Malm flera fördelar med en nationell skolpeng för kommunala såväl som fristående skolor. 

– Eftersom friskolorna inte omfattas av närhetsprincipen tar de ofta emot elever från en massa närliggande kommuner. Så en friskola som tar emot elever från tio olika kommuner får tio olika skolpeng för eleverna. Detta hade löst sig om staten hade ansvaret, säger han. 

Ett första steg 

Att ge staten ansvar över att fördela skolpengen blir partiets första steg mot införandet av ett statligt huvudmannaskap för skolan.

– För att införa en nationell skolpeng är första steget att man inför en riksnorm för skolpengen. Det är vad vi har beslutat nu. Och en nationell skolpeng är första steget att förstatliga hela huvudmannaskapet, säger Fredrik Malm. 

rep@altinget.se