Nu startar de korta lärarprogrammen – 3 av 10 lärosäten hann inte med

Nu ligger regeringens nya, kortare lärarutbildningar ute att söka på antagning.se. 

Programmen, som ska starta till hösten, har blivit hårt kritiserade av lärosätena. Både för att ha för snäv tidsplan, men också för svårigheterna att bibehålla kvaliteten när utbildningen kortas ytterligare.

Trots det beslutade regeringen att gå vidare och i början av året kom ett regeringsuppdrag med tio utvalda lärosäten som fick i uppdrag att starta utbildningarna till hösten 2022. Men alla lärosäten hann inte med. 

– Vi fick veta detta den 22 december. Vi kan omöjligt hinna detta. Då sa vi att vi kan inte driva igenom detta på sex veckor med kvalitet, säger Anders Linde-Laursen, dekan vid Malmö universitet, till Altinget. 

Sju av tio

Malmö universitet är inte ensamma om att inte starta upp utbildningarna till hösten. Ytterligare två lärosäten har inte hunnit planera utbildningarna, Stockholms universitet och Mittuniversitetet.

Höstens försöksverksamhet startar därmed endast på sju av de tio utsedda lärosätena. Och utbudet kommer vara begränsat. 

– Vi på Linköpings universitet kommer 2022 starta upp ämneslärarutbildning med NO-inriktning baserad på våra erfarenheter från den lite längre KPU som vi redan har undervisning i. Många lärosäten gör liknande. Till våren 2023 kommer det finnas ett betydligt större utbud och då kommer alla tio lärosäten vara med, säger Håkan Löfgren, dekan Linköpings universitet och ordförande för styrgruppen för kort KPU, till Altinget. 

Mer samarbete

Linköpings universitet pekades ut som ansvarigt för samordningen av verksamheten, och bildade en styrgrupp där representanter för de utvalda lärosätena sitter med. 

Trots hård kritik från lärosätenas håll har också en hel del fördelar med de kortare utbildningarna upptäckts under arbetets gång, enligt Håkan Löfgren. Bland annat verkar de locka studenter med långa utbildningar inom teknik och medicin. 

Lärosätena har också fördjupat sitt samarbete på ett sätt som inte har skett tidigare. 

– Det är nytt i sig att man samordnar en lärarutbildning på det här viset. Vi har haft flera möten och i framtiden kan man tänka sig att lärosätena kommer samarbeta om utbildningarna, så några kan specialisera sig inom sina områden. 

Snävare ämnesinriktningar

I försöksverksamheten ingår både ämneslärarutbildning och grundlärarutbildning. Grundlärarutbildningen har tidigare inte funnits som kompletterande pedagogisk utbildning. 2022 är det bara ett lärosäte som ger utbildningen, men så småningom kommer den finnas på sex lärosäten. 

– Det finns en del otydligheter om man tittar på försöksverksamhetsförordningen kontra de förordningar som styr lärarutbildningen i övrigt. Framför allt har det handlat om vilken examen de här studenterna får. Det är en något snävare examen, de får inte riktigt samma ämnesbehörigheter som andra lärare, säger Håkan Löfgren.

– Som grundlärare inriktning F-6 har man normalt sett en något bredare behörighet än vad man nu kommer få. Dessa kortare utbildningar kommer ge behörighet inom antingen svenska och SO eller matte och NO. De kommer att ha en examen som grundlärare, men behörigheten kommer att vara något snävare.

Vad kan det få för konsekvenser när de sen ska ut i arbetslivet?

– Det där är någonting vi jobbar mycket med internt på lärosätena. Det finns en viss öppenhet för hur vi ska rigga utbildningen vad gäller frågan om ämne och ämnesdidaktik. Vi tänker ganska mycket nytt skulle jag säga, i relation till hur man har tänkt i de gamla utbildningarna.  

Hur motverkar man att utbildningen blir för smal?

– Från Linköpings universitets håll kommer vi jobba med att skapa ett nära samarbete mellan ämnesexperter och ämnesdidaktiker som ska hjälpas åt för att ge varje student vad den behöver. Vi kan öppna för att studenterna skriver arbeten inom det området de behöver under utbildningen. 

Ett av argumenten för de lärosäten som inte startar till hösten är att de inte skulle hinna kvalitetssäkra utbildningen. Kommer de som startar till hösten hålla i kvalitet? 

– Där har vi haft en öppen process i styrgruppen. Varje lärosäte har gått in och gjort en egen bedömning om utbildningen kommer kunna hålla alla ordinarie kvalitet. De som nu erbjuder utbildningen till hösten har gått igenom alla ordinarie processerna. De som säger nej har bedömt att de inte skulle hinna göra det här. Men där har lärosätena olika förutsättningar. 

{{toplink}}

rep@altinget.se