Regeringen rundar Folkbildningsrådet – kan ta från studieförbund till folkhögskolor

Hittills har uppgiften skötts av Folkbildningsrådet, som brukar ge dem ungefär hälften var. Men i regeringens promemoria framstår det som att syftet är att satsa mer på folkhögskolorna och mindre på studieförbunden. 

Antyder omfördelning 

”Det har framkommit att folkhögskolorna behöver resurser för att klara framtida verksamhet, medan studieförbunden har överskott och har haft möjlighet att t.ex. behålla personal och lokaler trots att verksamheten har minskat under de senaste åren”, står det i promemorian.

Kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP), menar att huvudproblemet är att de tillfälliga anslagen till folkhögskolorna inte förlängdes.  

– Det är medel som har funnits en ganska lång tid. Nu ser vi hur den neddragningen i kombination med lågkonjunktur, inflation plus att de generella anslagen till kommuner och regioner är för låga, leder till hård press på folkhögskolornas ekonomi, säger hon till Altinget.

S: Anmärkningsvärt

Amanda Lind säger också att det inte behöver vara fel att öronmärka pengar till folkhögskolorna, men att hon vill invänta remissvaren.

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Lawen Redar tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen agerar innan Christer Nylanders utredning om folkbildningen är klar.

– Den är ett helhetspaket och det är olyckligt att regeringen fattar beslut i förväg. Nu får vi inte möjlighet titta på ett samlat förslag, säger hon till Altinget.

Är det inte rimligt att man i kristider måste prioritera, och att om man då menar att folkhögskolornas samhällsnytta är större så ska de få en större del av anslagen?

– Alla de här verksamheterna har en stor samhällsnytta. Och vem som behöver anslaget mer går i perioder, men den värderingen borde skötas av folkbildningen själva i enlighet med självförvaltningsprincipen, säger Lawen Redar.

Tunt underlag

Vänsterpartiets Vasiliki Tsouplaki är också frågande till att man inte inväntar Christer Nylanders arbete.

– Jag är förvånad. Det pågår en bred folkbildningsutredning som ska titta på styrning och uppföljning. Detta borde hanteras tillsammans med de frågorna. Att med ett så tunt underlag och en så kort remisstid fatta ett sådant här beslut är konstigt, säger hon till Altinget.

Hon ser att ”det ligger i farans riktning” att man vill ta pengar från studieförbunden och lägga över dem till folkhögskolan.

– Men man känns inte vid de egna nedskärningarna, som har gjort att folkhögskolorna har fått sämre ekonomi.

Värna självförvaltningsmodell

Tsouplaki tycker att det är för tidigt att sätta ned foten i själva sakfrågan.

– Det vi vill värna är civilsamhällets självförvaltningsmodell. Sedan kan det finns goda argument för en sådan här förändring, men jag har inte sett dem, säger hon.

Med regeringens förslag skulle staten fördela medlen mellan folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet kommer däremot att fortsätta fördela medel inom de respektive grupperna.

Steg i fel riktning

Studieförbunden reagerar och säger i ett pressmeddelande att detta är ”ytterligare steg i fel riktning”. 

”Regeringen ökar direktstyrningen av folkbildningen, friheten beskärs. Förslaget för isär studieförbund och folkhögskolor, där vi i stället vill hålla ihop folkbildningen. Mellan raderna antyder regeringen en nedskärning av studieförbundens resurser som redan urgröpts kraftigt”, skriver David Samuelsson, generalsekreterare för branschorganisationen Studieförbunden.

Amanda Lind tolkar det lite annorlunda.

– Jag är ändå glad att regeringen pekar ut att Folkbildningsrådet fortsatt ska fördela stödet till folkbildningen. Det är folkbildningen som bäst vet sitt behov och det är en viktigt princip att värna, på samma sätt som att idrottsrörelsen självständigt fördelar medlen till idrotten genom Riksidrottsförbundet, säger hon.

Altinget har sökt utbildningsminister Mats Persson (L) för intervju. 

anders@altinget.se