Regeringen skyndar på central rättning av nationella prov
Regeringen vill att Skolverket genomför central rättning av de digitala nationella proven tidigare än tänkt. Men Anders Boman, chef för nationella prov på Skolverket, har ”en del oro” över att en viss andel av skolorna inte kommer vara redo att införa de digitala nationella proven som planerat.
Skolverket får i regeringsuppdrag att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 samt i gymnasieskolan.
– Vi behöver skapa en organisation som ska omfatta tusentals bedömare, som kontrakteras av Skolverket. Det måste vara en omfattande pool så det finns en säkerhet att vi kommer kunna omhänderta alla elevuppsatser som kommer komma in, säger Anders Boman, chef för nationella prov på Skolverket, till Altinget.
Utmaning att snabba på processen
Skolverket har föreslagit att central rättning av de digitala nationella proven införs 2027, men nu vill regeringen att myndigheten tittar på hur införandet kan tidigareläggas.
– Vi landade i att 2027 var en bra startpunkt eftersom vi ser fördelar i att de digitala nationella proven börjar rulla först. Det kommer inte bara vara ett nytt medium att göra de här proven i, utan proven kommer också se annorlunda ut, vara annorlunda utformade och användas annorlunda i betygsmodellen.
– Om den undervisande läraren har ingen eller låg förståelse för hur de här proven fungerar och hur de betygssätts kan viljan att särskilt beakta provresultaten i betygssättningen äventyras, säger Anders Boman.
Hur ser ni på möjligheterna att införa central rättning innan 2027?
– De digitala nationella proven ska införas från hösten 2024 och sen under våren 2025 och 2026 ska de lanseras i olika ämnen och i olika årskurser. Om den centrala rättningen införs tidigare blir organisationen och säkerheten i hur vi behandlar det här utmanande.
Många skolor ligger efter
Både pandemin och nu senast EU-domen Schrems II, har gjort att de digitala nationella proven skjutits upp. Den nya tidsplanen är att proven börjar införas 2024, men Anders Boman ser en risk att huvudmän inte är redo för det.
Hur ligger man till nu?
– Den stora utmaningen för huvudmännen är att få all infrastruktur och kunnande på plats för att överhuvudtaget genomföra de digitala nationella proven. Det finns de som kommer att vara redo, men det finns också de som vi kommer behöva jobba hårt för att stödja.
– Vi har en del oro kring en viss andel av skolorna. Vi har stor respekt för att skolledningar, lärare och huvudmän har en del annat att tänka på. Då kan det vara så att man inte prioriterar att sätta igång med utvecklingsarbete förrän det är för sent, säger han.
Hur stor andel handlar det om?
– Jag har inte några siffror på hur stor andel det är, men vi ser ofta hos mindre huvudmän där kanske en lärare är it-ansvarig, där har man ganska lång väg kvar att vandra.
{{toplink}}
MUCF fördelar 281 miljoner – Djurskyddet ungdom: ”Betyder allt”
Tenje (M): Välfärdspersonal kan undantas från karensregler
