Rektorskritik mot ny utredning: ”Behövs inte”

På måndagen presenterade skolminister Lotta Edholm (L), tillsammans med representanter för Tidöpartierna, direktiven till en ny utredning om förbättrad trygghet och studiero i skolan.  

– Rektorer och lärare behöver mer kraftfulla åtgärder för att säkerställa trygghet och studiero. Lärare tvingas ägna allt för mycket tid åt att skapa arbetsro i våra klassrum. Det är viktigt att lärarnas arbetsmiljö är bra för att behålla de lärare som finns i yrket idag, säger Lotta Edholm på en pressträff.  

Men Sveriges skolledares ordförande Matz Nilsson ser inget behov av en utredning. 

– Vi är starkt ifrågasättande om den här utredningen. Tittar man på utredningsdirektivet så finns det flera frågetecken, säger han till Altinget.  

Rektors ansvar skrivs in i lagen 

Regeringens särskilda utredare Happy Hilmarsdottir Arenvall, barn och ungdomsdirektör i Järfälla kommun, får i uppdrag att skriva in rektors ansvar att upprätthålla trygghet och studiero i skollagen. Hon ska också lämna förslag som tydliggör att det är läraren som ansvarar för undervisningen. 

Utredaren ska också titta på hur övrig personal kan stötta och avlasta lärarna för att upprätthålla trygghet och studiero i klassrummen. Lärare ska enklare kunna skicka ut störande elever från klassrummet utan dokumentationskrav, och elever som hotar tryggheten ska kunna omplaceras. 

Matz Nilsson ifrågasätter att regeringen vill skriva in trygghet och studiero i skollagen.  

– Vi har redan har en lag som reglerar frågan. Alla elever och all personal i skolan omfattas i dag av arbetsmiljölagen, säger han och fortsätter: 

– Vi har en tydlig skollag när det gäller disciplinära uppgifter. Vi har en tydlig arbetsmiljö i dag som rektor följer och arbetar efter. Vi behöver inte skriva in ytterligare kompletteringar i skollagen. Så vi är i grunden kritiska mot detta.

Begränsat elevinflytande

Sveriges skolledare ställer sig också kritiska mot vad de tolkar som ett begränsat elevinflytande där utredaren ska lämna förslag på hur det tydligare ska framgå att det är rektor som beslutar om ordningsreglerna på en skola. Och att varje skolenhet ska ta fram en konsekvenstrappa över påföljder när elever bryter mot ordningsreglerna. 

– Vi har ju en situation i dag där många unga människor inte mår bra psykiskt. Vi som skolledare tror ju att det gäller att involvera och göra eleverna delaktiga. Inte begränsa deras inflytande. 

– Vi sänder helt fel signal om vi ska nu börja begränsa elevernas möjlighet till delaktighet, säger Matz Nilsson. 

Fel prioriteringar

Matz Nilsson menar att regeringen är inne på fel spår. 

– Vi vill inte avfärda utredningen som helhet, men vi menar att den inte behövs. Vi har väldigt många elever idag som på grund av diagnos och annat är utåtagerande. Vi menar att man borde titta på annat håll i stället, säger han. 

Han pekar på att skolan i dag inte har rätt kompetens att möta dessa elever, och menar att det hade behövts andra utredningar i stället. 

– Det man borde göra från statens sida i stället, det är ju utreda hur kan vi få fler legitimerade, utbildade speciallärare som kan möta de här elevernas behov? Där har ju regeringen ett ansvar.

Nilsson menar också att frågan om trygghet och studiero i skolan inte kommer kunna prioriteras på grund av det ekonomiska läget i många kommuner. 

– Regeringen behöver ägna mer tid åt att se till att kompetensförsörjningen fungerar, och till att kompensera kommuner som inte klarar av en att hålla en likvärdig skola. Det borde vara prioritet nummer ett i dessa tider, säger han. 

Utredningen ska redovisas senast den 20 december 2024.

rep@altinget.se