Så kan fler bli intresserade av matte och naturvetenskap
Regeringens svar på att allt färre intresserar sig för naturämnen är fler lektioner i matematik och en särskild strategi för att öka intresset. Ett ökat fokus är bra, men lösningen är inte enbart mer teori i klassrummet. Det skriver Naturvetarna och fackförbundets ungdomspanel.
Af Naturvetarna och fackförbundets ungdomspanel
Se undertecknarna i rutan nedan
En växande kompetenskris hotar Sveriges ambition att vara ledande inom den gröna och digitala omställningen enligt en färsk rapport från Naturvetarna. Efterfrågan på gröna kompetenser har tredubblats sedan 2020. Men svenska företag har stora svårigheter att rekrytera personal med kunskaper inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (så kallade STEM-ämnen), vilket försvårar förmågan att ställa om.
Färre söker naturlinjen
Svenska elevers intresse för naturvetenskap och matematik ligger långt under genomsnittet. Bara 39 procent av svenska elever i årskurs fyra är intresserade av naturvetenskap, jämfört med det internationella genomsnittet på 52 procent. Nästan fem procent av de elever som 2022 gick ut grundskolan med slutbetyget F i matematik hade även F i matematik i årskurs sex. Antalet sökande till naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet har minskat fem år i rad, och allt fler av de som söker har föräldrar med en akademisk utbildning.
Samtidigt har högstadiet lägst andel behöriga lärare i naturvetenskap och matematik i grundskolan och på gymnasiet ligger antalet behöriga lärare i naturkunskap på 65 procent.
Regeringens svar på utmaningarna är fler lektioner i matematik och en STEM-strategi. Ett ökat fokus är bra, men lösningen är inte enbart mer teori i klassrummet. Alla ämnen blir tråkiga om man inte förstår poängen. Ett tvärvetenskapligt arbetssätt kopplat till framtidsnära samhällsfrågor kan göra kunskaper tillämpbara.
Inspirationsföreläsare räcker inte
Under vår studietid har vi stött på många bra initiativ som tagits av skolor, enskilda lärare och andra aktörer. Inspirerande föreläsare har hyrts in, studiebesök och lovskolor har anordnats. Men det sker inte överallt, och alla kvalar inte in till ett sommarläger med forskningstema. Här har skolan en viktig roll att fylla genom fler behöriga lärare, samarbeten med näringslivet och mentorer till elever som inte har ett bollplank hemma när uppgifterna blir för svåra.
Våra medskick är:
- Ta vara på elevernas engagemang och framtidsdrömmar. Unga vill engagera sig och göra nytta i samhället. Men bara en tredjedel av gymnasieeleverna känner framtidstro. Skapa möjligheter för fler att bli nyfikna på dessa ämnen genom att tydligare koppla det man lär sig i skolan till det man vill bidra med i framtiden.
- Stäng inte dörren för att betygen inte är på topp. Många elever har en bild av att matematik är ett ämne som man är naturligt bra på, och identifierar sig inte som en ”mattetyp”. Men med drivkraft och god studieteknik kan betydligt fler än idag klara en högre utbildning.
- Väck nyfikenhet och bjud in till fler möjligheter att lära. Visa vad en naturvetenskaplig utbildning kan användas till och skapa fler kopplingar till arbetslivet. Jobba med förebilder som kan ge en känsla av att ”det där skulle kunna vara jag”. Det öppnar för karriärvägar vissa elever inte skulle komma i kontakt med annars.
- Ge lärarna rätt förutsättningar att göra sitt jobb. Kompetens och resurser är grundläggande. Elever som har lätt för sig behöver utmanas så de inte tappar sugen, medan elever som tycker att det är svårt behöver extra studietid och stöd för att knäcka koden. Ingen ska behöva vänta flera lektioner på att kunna lösa en räkneuppgift.
Lotta Edholm (L) och Mats Persson (L), visa att ni menar allvar med den utlovade satsningen på STEM. Vi vet hur utbildningssystemet fungerar och hjälper gärna till att hitta lösningar på de utmaningar som finns.
Autism och adhd kan inte disciplineras bort
Montera inte ner demokratins infrastruktur
