Bidrag till skolor med barn med särskilda behov görs om
SKOLPENG. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) går vidare med Alliansens reform att förbättra bidragen till skolor med elever med särskilda behov. I dag får knappt några skolor bidrag till följd av en dom i Högsta förvaltningsdomstolen.
Sedan lagen om skolpeng trädde i kraft 2010 har barn i behov av särskilt stöd rätt till extra resurser i skolan. Utöver den ordinarie skolpengen betalar kommunen ett tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder till skolor.
Högsta förvaltningsdomstolen satte stopp
Många ärenden om tilläggsbeloppet och vad pengarna får användas till har hamnat i domstol och 2012 kom Högsta förvaltningsdomstolen med en principdom. Enligt Sofia Damm och den förra regeringen har domen inneburit en snäv och godtycklig tillämpning av reglerna om tilläggsbelopp, vilket drabbar elever med särskilda behov.
I domskälen sade Högsta förvaltningsdomstolen att en förutsättning för att tilläggsbelopp ska kunna lämnas är att eleven har ett omfattande behov av särskilt stöd som inte är förknippat med undervisningssituationen. Dessutom ska stödåtgärderna vara extraordinära. Flertalet elevers behov ska därmed enligt domstolen tillgodoses inom ramen för grundbeloppet.
– Skolor kan inte använda extra pengar till elever med särskilda behov. Det innebär att de måste ta pengar från annat håll och då kan andra elever drabbas i slutänden, säger Sofia Damm (KD) till Altinget. Hon driver frågan i riksdagen och har skrivit en motion och en skriftlig fråga till utbildningsministern.
Allt fler kommuner lämnar avslag till skolor om det extra tillägget. Detta eftersom lagen nu tolkas som om inga resurser kan ges till stöd i själva undervisningssituationen, trots att det just är där speciell kompetens krävs.
– Det är inte rimligt att fortsätta hänvisa till ett domstolsbeslut, säger Sofia Damm.
Regeringen fortsätter i den gamla regeringens spår
Enligt den förra regeringen har lagen slagit särskilt hårt mot elever i små fristående förskolor och skolor samt resursskolor.
Därför presenterade Alliansen någon vecka före valet i september ett lagförslag för att komma till rätta med problemet. Hittills har den nya regeringen varit tyst med om den ska vidare med alliansförslaget. I budgetpropositionen nämndes inte frågan över huvud taget.
Men nu meddelar regeringen att man går vidare med Alliansregeringens förslag.
"Regeringen ser behovet av förändringar för att garantera att varje elev får det stöd skollagen ger rätt till", skriver Gustav Fridolins pressekreterare Matilda Uusijärvi Ek i ett mejl till Altinget.
Utredning om Läsa-skriva-räkna-garantin tillsätts
Regerinngen meddelar också att den går vidare i arbetet med Läsa-räkna-skriva-garantin. "I sammanhanget kommer regeringen även närmare studera de förslag som kommer fram i utredning SOU 2013:56 som tillsattes som ett resultat av friskolekommittén och formulera direktiv till en utredning om införandet av en läsa-skriva-räkna-garanti i de tidiga årskurserna."
Skolverket vill också ha ändring
En instans som blir viktig för regeringen i det fortsatta arbetet med ny lag för tilläggsbelopppet är Skolverket. Myndigheten har belyst frågan i en kartläggning i augusti och kom fram till att det nuvarande systemet brister både för kommuner och för skolor. Därför föreslog Skolverket att regeringen skulle ”se över resursfördelningssystemet ur ett elevperspektiv och införa ett system som baseras på skolornas insatser i form av kostnader för personal, lokaler och utrustning istället för den nuvarande bedömningen av enskilda elevers behov”.
Betyg i årskurs 4 – nej tack
