Skriv in rätten till punktskrift i skollagen
Det är dags att stärka synskadades rätt till delaktighet i skolan. Punktskriften är det läs- och skriftspråk som ger bäst möjlighet till ett aktivt liv med utbildning, arbete och fritid. Det skriver Håkan Thomsson, Synskadades riksförbund.
Rätten att lära sig punktskrift bör skrivas in i skollagen. Det föreslås i tre motioner som behandlas av riksdagen i dag. Med stor förväntan följer Synskadades riksförbund debatten.
I över tjugo års tid har vi stridit för att gravt synskadade och blinda elever ska ha rätt till undervisning i och på punktskrift.
Att flera partier i riksdagen motionerar om rätten till punktskrift är en klar ljusning. Riksdagen har nu ett bra tillfälle att visa att den står bakom att utbildning ska ske på rättvisa villkor. Elever med synnedsättning ska kunna lära sig att läsa och skriva punktskrift.
En stor missuppfattning
Det finns de som påstår att punktskriften är omodern nu när det finns talande datorer och smarta telefoner. Detta är en stor missuppfattning. Många blinda använder både talfunktioner och punktskriftsdisplayer för att bäst kunna utnyttja datorns eller den smarta telefonens möjligheter.
Förr skickades blinda elever till specialskolor långt ifrån hemmet. Numera går blinda barn i vanlig skola med seende klasskamrater. Det är mycket positivt, men det brister i möjligheterna för alla synskadade barn och ungdomar att lära sig punktskrift då detta inte prioriteras av alla skolor.
Det borde inte få vara upp till en enskild skola att välja bort punktskriften. Men det händer att elever hänvisas till att enbart lyssna på talböcker och använda datorer med talsyntes. Om vi inte tränar punktskrift tidigt i livet kan det leda till att barnen väljer talet framför punktskriften. Det kan kännas enklast, men leder till stora problem längre fram i livet.
Alla människor har rätt till ett läs- och skriftspråk. Punktskriften är det läs- och skriftspråk som ger bäst möjlighet till ett aktivt liv med utbildning, arbete och fritid. Uppläst text kan aldrig fullt ut ersätta punktskrift, som ger känsla för stavning, skiljetecken och meningsbyggnad.
Stärk delaktigheten
Sverige har förbundit sig att följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen är knivskarp när det gäller barns rätt till utbildning på ändamålsenligt språk, format och media, där teckenspråk och punktskrift nämns specifikt. I artikel 24 uttrycks att konventionsstaterna ska ”säkerställa att utbildning av personer, särskilt av barn med synskada eller dövblindhet eller som är döva eller hörselskadade, ges på de mest ändamålsenliga språken, formerna och medlen för kommunikation för den enskilde och i miljöer som maximerar akademisk och social utveckling”.
Sverige bör göra som Norge redan gjort och skriva in rätten till punktskrift i skollagen. I dag kan Sveriges riksdag ta ett viktigt steg för att stärka synskadades rätt till delaktighet i skolan.
Kommunerna har misslyckats med yrkesutbildningen
Skrota tankarna på lovskola
