SLS: Sverige behöver beslut om en ny läkarutbildning nu

Av: Stefan Lindgren
ordförande, Svenska Läkaresällskapet

Torbjörn Ledin
ordförande, Svenska Läkaresällskapets Utbildningsdelegation

Läkarnas lärande är yrkeslivslångt. Grundutbildningen ska leda fram till internationell behörighet att arbeta som läkare medan specialiseringstjänstgöringen (ST) fördjupar kompetensen inom ett verksamhetsområde så att läkaren kan anställas som specialist. Därefter breddas och fördjupas kompetensen genom hela yrkeslivet i den miljö läkaren arbetar och genom kontinuerlig fortbildning.

Stora utmaningar sätter krav på ny utbildning 

Hälso- och sjukvården i Sverige och internationellt står inför stora utmaningar och förändringar. Grundutbildningen och ST måste därför förbereda läkaren på nya arbetsuppgifter och arbetsmetoder samt en delvis ny roll i hälso-och sjukvårdssystemet. Det förslag till ny läkarutbildning som presenterades 2013 har precis denna inriktning. Examensordningens mål betonar förutom kunskap om akuta och vanliga kroniska sjukdomar hälsofrämjande, vetenskaplighet, etik, förmåga till samverkan inom och mellan olika vårdprofessioner och med patienterna, förbättring och utveckling, kommunikation inklusive förtrogenhet med digitala medier samt global hälsa. Det verksamhetsintegrerade lärandet ska ske i längre sammanhängande perioder i första hand inom den nära vården, där studenterna ges roller och ansvar som tränar deras förmåga till samverkan, medicinskt beslutsfattande och andra professionella roller. Därmed skapas förutsättningar att uppnå den kompetens som krävs för legitimation och anställning som behörig läkare. Förslaget innebär också en internationell harmonisering av den svenska grundutbildningen av läkare.

Kontinuerlig bedömning förstärker lärandet

Ett annat förslag berör introduktionen till anställning som behörig läkare i Sverige. Bastjänstgöringen (BT) ska enligt förslaget utformas som en fördjupad klinisk utbildning under handledning. Styrkan i förslaget är att det skapar struktur och tydliga mål för denna introduktion och att den blir tillgänglig för alla legitimerade läkare, oavsett om de fått sin legitimation i Sverige eller utomlands. BT breddar och fördjupar den praktiska yrkesrollen som läkare. Det är därför liksom under grundutbildningen nödvändigt att tjänstgöringen sker i längre sammanhållna perioder. Kontinuerlig bedömning förstärker lärandet och en avslutande kliniskt utformad extern bedömning säkerställer att målen uppnåtts. SLS anser att en extern granskning av BT:s tjänstgöringsställen är nödvändig för nationell harmonisering av process och examination. Av stor vikt är också att etikmålen fördjupas i förhållande till grundutbildningen. Den blivande specialisten måste kunna dokumentera färdighet att identifiera, beskriva, förklara och kommunicera värdekonflikter, inte enbart ha kännedom om etiska principer.

Rusta med rätt kompetens- en nödvändighet

Framtidens hälso-och sjukvård blir allt mera internationell och förutsätter nya kompetenser hos sina medarbetare. Den behöver också förändra organisation och arbetsformer för att motsvara behoven och utnyttja resurserna effektivt. Läkarutbildningen måste därför förbereda kommande generationer av läkare på dessa utmaningar och förväntningar. Att rusta medarbetarna med rätt kompetens är en nödvändig förutsättning i en förändringsprocess och dessutom kostnadseffektivt. Det är hög tid att fatta beslut om förlagen till ny grundutbildning och BT. SLS medverkar gärna i det fortsatta arbetet med att förbättra och förnya lärandeprocesserna för att möta framtidens behov med en hälso- och sjukvård av högsta kvalitet.

debatt@altinget.se