Slutreplik: Bra att Centern öppnar för ändrad skolpeng

SLUTREPLIK. Jag tolkar repliken som att Centerpartiet nu tar ett viktigt steg åt rätt håll och att stödet för en skolpeng som tar hänsyn till huvudmännens olika ansvar ökar. Det är välkommet, skriver Johan Enfeldt, Nätverket för en likvärdig skola.

Af Johan Enfeldt
Aktiv i Nätverket för en likvärdig skola

Centerpartiet verkar inte ha förstått hur skolmarknaden ser ut. I dag har vi skolkoncerner som passerat hela Uppsalas skolverksamhet i storlek, internationellt riskkapital som köper upp skolor och skolföretag som noterats på börsen.

Dagens industris aktuella sammanställning visar hur friskolesektorn "lockar tunga investerare från banksektorn" och att de fem största friskolekoncernerna tillsammans "redovisar ett rörelseresultat på 1,5 miljarder kronor i sina senaste årsredovisningar".

Detta är vad förslaget till sänkt ersättning för fristående skolor handlar om, alltså att friskolor som grupp är överkompenserade. Därför blir det nästan komiskt att Centerpartiets Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen i sin replik till mig svarar med ett exempel som handlar om en F-6 skola med totalt 50 elever spridda över sju årskullar.

Steg åt rätt håll

I repliken överger dock Centerpartiet sin tidigare linje om "samma nivå på skolpeng oavsett huvudman". De skriver nu i stället om behovet av en översyn av skolpengen för att säkerställa "att elever får det stöd de behöver, att landsbygdsskolor får förutsättningar att fortsätta verka och att det blir mer likvärdigt över landet oavsett huvudmannaskap".

Det läser jag som att Centerpartiet nu tar ett viktigt steg åt rätt håll och att stödet för en skolpeng som tar hänsyn till huvudmännens olika ansvar ökar. Det är välkommet.

Svidande kritik

När det gällde mina frågor om kötid som urvalskriterium fick jag inget svar alls från Christensson och Paarup-Petersen. I stället kunde jag glädja mig åt en text från Centerpartiets eget studentförbund samma dag. De konstaterade tillsammans med S-studenter i SvD att kötid leder till "att många platser paxas på förhand, vilket missgynnar barn till mindre informerade föräldrar och ökar skolsegregationen".

Centerns förslag om begränsad kötid, alltså att man ska få ställa barn i kö från ett visst datum, beskrev Centerstudenterna sedan som "en antagning som mer liknar biljettsläppet till en Håkan Hellström-konsert än ett transparent och legitimt urvalsinstrument". Aj.

Svårt att kontrollera

Även förslaget om inflyttarkvot fick för övrigt kritik av Centerns studentförbund som skrev att det "riskerar leda till att familjer folkbokför sig på sin sommarstuga under kort tid för att hoppa före i kön".

Christensson och Paarup-Petersen verkar inse att det finns en sådan risk och skriver nu att kvoten inte ska gälla familjer som flyttar fram och tillbaka över kommungränser. Hur de nu ska kontrollera det? Ett system som kräver att familjers skäl till att flytta följs upp av myndigheter kommer rimligen aldrig att bli av.

Syftet är insyn

Christensson och Paarup-Petersen bortser sedan från det egentliga syftet med offentlighetsprincipen: insyn. I stället försöker de få frågan att handla enbart om informerade skolval och hävdar att det finns billigare sätt att reglera "vilka uppgifter som måste lämnas för att föräldrar och elever ska kunna välja skola".

Jag rekommenderar dem att lyssna med utbildningsutskottskollegan Roger Haddad från Liberalerna. När han var kommunalråd i Västerås förde han en fruktlös kamp för att få reda på hur friskolorna i staden använde de extra pengar till lärarlöner som han tillfört. Med offentlighetsprincipen hade han själv kunnat följa upp saken, men nu var han utlämnad till friskolornas goda vilja. Den var inte så stor.

Är det verkligen Centerpartiets uppfattning att kommuner som gör satsningar på till exempel lärarlöner inte ska kunna följa upp hur pengarna används?

Forrige artikel V och Lärarförbundet: Nu tvingar vi regeringen att ta tag i förskolan V och Lärarförbundet: Nu tvingar vi regeringen att ta tag i förskolan Næste artikel Debatt: Investera i en digitaliseringspott Debatt: Investera i en digitaliseringspott
Skolverket ska spara

Skolverket ska spara

Regeringen drar ner på Skolverket med 80 miljoner i budgeten. Anledningen är att myndigheten ska effektiviseras.