Slutreplik: SKR:s kritik mot vår skolpengsrapport är grundlös

I en replik från Annika Wallenskog och Monica Sonde på SKR får vår skolpengsrapport ”Är friskolorna överkompenserade?” hård, men grundlös, kritik. De skriver att vi har jämfört bokförd kommunal kostnad med budgeterat grundbelopp till friskolor och att det skulle vara att jämföra äpplen med päron. Deras invändningar stämmer helt enkelt inte.

Kommunerna undanhåller pengar

I själva verket har vi jämfört budgeterat grundbelopp plus strukturbidrag och statsbidrag med bokförd kostnad. Då får man en rättvisande jämförelse.

{{toplink}}

Vi har dessutom tagit hänsyn till att kommunen har uppgifter som friskolor inte har. Justerat för detta bredare uppdrag samt tilläggsbelopp är rapportens slutsats att det kvarstår en differens på 11 000 kronor per elev och år som inte går att förklara med annat än att kommunerna bryter mot lagen genom att ge de elever som valt en friskola lägre skolpeng.

Det framgår också av rapporten att om man räknar som SKR vill och jämför bokförd kommunal kostnad med budgeterat grundbelopp till friskolor så ser det ut som att det inte finns några större skillnader, även om friskolor inte alltid kompenseras fullt ut för så kallade fria nyttigheter som kommunala skolor tar del av.

Men den springande punkten är att man behöver titta på kommunens totala budget i detalj för att förstå hur kommunerna årligen undanhåller i genomsnitt 11 000 kronor i skolpeng från friskolornas elever. Då ser man nämligen att de kommunala skolorna tilldelas mer resurser utanför grundbeloppet. Det borde vara av intresse även för SKR att kommunerna gömmer undan resurser.

SKR förbiser fakta

SKR anför vidare att vi inte beaktat tilläggsbelopp och hänvisar till att det felaktigt ”klumpas ihop” med skolskjuts och andra delar. Men som vi nämnde ovan har vi visst justerat för tilläggsbelopp. Beskrivningen på sidan 20, som SKR refererar till, redogör för hur kommunerna redovisar tilläggsbelopp i kommunala budgetar. Det är alltså SKR:s egna medlemskommuner som klumpar ihop felaktigt – inte vi.

I SKR:s sista punkt menar de att om kommunala verksamheter använt mer pengar än de fått i budget per elev kompenseras fristående skolor i efterhand. De hävdar att vi inte beaktat detta. Återigen stämmer inte påståendet: detta finns med i rapporten. Saken är att endast en av de granskade kommunerna betalat ut pengar i efterhand på grund av underskott. I det fallet har vi räknat in dessa medel i den ursprungliga skolpengen.

Men det SKR förbiser är den centrala delen i vår rapport: Att kommunerna tilldelar sina egna skolor mer pengar beror alltså inte på att de går med underskott, utan att det från första början finns resurser avsatta i budgeten till kommunala skolor utanför skolpengen/grundbeloppet. Dessa resurser får alltså inte friskolorna del av, vare sig vid skolpengsbeslut eller i efterhand.

Räkna rätt

Det är tråkigt att SKR inte har ett ord att säga om de stora skillnader i resurstilldelning som framgår av rapporten. Här uppdagas ju en stor orättvisa mot de elever som gjort ett aktivt skolval. Kommunens invånare behandlas alltså inte likvärdigt. Inte heller vad gäller den mycket bristfälliga transparensen hos de granskade kommunerna har SKR något att anmärka. Att det för föräldrar, elever och andra medborgare är nära nog omöjligt att granska hur kommunerna använder skattemedel som ska gå till utbildning är ett demokratiskt underbetyg.

Om en sak är vi överens med SKR. Det är bra att skolpengsfrågan nu ska utredas ordentligt. Men en grundlig och rättvisande genomlysning kräver också att man räknar rätt.

debatt@altinget.se