Svenskt näringsliv har fel om komvux

Sveriges kommuner och regioners (SKR) och Svenskt näringsliv är överens om att fler individer behöver en yrkesutbildning. Både näringslivet och välfärden står inför stora utmaningar att hitta rätt kompetens.

Däremot går våra åsikter isär när Svenskt näringsliv hävdar att kommunerna misslyckas med vuxenutbildningen (Altinget, 8/4). Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) spelar en avgörande roll för att bryta långtidsarbetslöshet, nyanländas etablering och samhällets kompetensförsörjning.

Tre faktafel

Tyvärr utgår Svenskt näringsliv från tre viktiga faktafel och utelämnar central information om hur komvux fungerar i dag:

1. Kommunerna är inte ansvariga för urvalsreglerna. För många kommuner hade det varit önskvärt med ökade möjligheter att möta kompetensutvecklings- och omställningsbehov liksom att kunna stödja individer som vill yrkesväxla. Regeringens prioriteringsordning för urvalsregler, som presenterades tidigare i år, gör tyvärr att dessa grupper hamnar väldigt långt ned.
2. Regionalt yrkesinriktad vuxenutbildning (yrkesvux) finansieras inte enbart av staten. Yrkesvux styrs av ett ettårigt statsbidrag där kommunerna inte bara erhåller medel utan ett krav är att kommunerna måste gå in med 50 procents medfinansiering för de platser man söker statsbidrag för. För 2021 är kravet 30 procent. I mars 2020 utlovade visserligen regeringen att staten skulle stå för hela finansieringen under 2020. Ett år senare väntar kommunerna fortfarande på besked om det löftet kommer att infrias.
3. Yrkesvux utbud är inte taget i luften eller enbart för kommunala behov. Det stämmer att utbudet är betydligt större, cirka 50 procent är utbildningar inom barn- och fritid och vård- och omsorg. Behoven av arbetskraft inom dessa sektorer är enorma och omfattar inte bara kommuners kompetensförsörjning, utan även privata utförares. Det är inte heller bara yrkesvux som står för branschers kompetensförsörjning utan Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar har en roll vars utbud domineras av andra branscher.

Skalat upp rejält

Yrkesvux behöver och ska förstås utvecklas ytterligare. Kommunerna har dock under de senaste åren byggt ut yrkesvux på ett exceptionellt sätt. De har skalat upp från cirka 9 000 statsbidragsfinansierade platser 2016 till cirka 49 000 platser 2019. Därutöver möjliggjorde den kommunala medfinansiering ytterligare cirka 45 000 platser, det var alltså över 90 000 elever 2019 i yrkesvux.

Trots att det tar tid att bygga ut en organisation, rekrytera lärare och i synnerhet att upphandla utbildningar finns flera exempel på kommuner som byggt ut sitt utbud och ökat sin kommunala medfinansiering avsevärt.

Söktrycket spelar roll

Kommunerna har självfallet också ett intresse av att den lokala arbetsmarknaden kan rekrytera den kompetens de har behov av. Svenskt näringsliv utelämnar anledningen till varför kommunernas utbud inte alltid är bredare. Det är ett faktum att söktrycket till många yrkesutbildningar har varit för lågt. Det är också ett skäl till att en del kommuner tvingas ställa in planerade utbildningar.

SKR delar inte åsikten att lösningen på det problemet är att staten pekar med hela handen. Sökande till yrkesutbildningarna blir inte fler bara för att staten bestämmer hur många platser det ska finnas. Dels krävs det kännedom om den lokala och regionala arbetsmarknaden för att kunna planera och dimensionera utbildning. Dels behöver yrkesutbildningarna bli mer attraktiva för alla potentiella sökande. Här finns ett gemensamt jobb att göra för Svenskt näringsliv, för deras branschorganisationer och för kommunerna. Jag hoppas att vi kan jobba tillsammans med det.

Kraftfulla insatser

SKR vill se följande för att utveckla komvux och ett bredare yrkesvuxutbud:

• Stabilare finansiering i stället för ett årligt beslut om statsbidrag, speciellt eftersom yrkesvux kräver långsiktiga investeringar.
• Starkare incitament för huvudmän att anordna dyra utbildningar som i dag har litet söktryck, men som är av regionalt eller nationellt intresse ur kompetensförsörjningsperspektiv.
• Nationella resurser till stödjande insatser i utbildningen, exempelvis språkstöd och specialpedagoger.

Dessa tre insatser skulle kraftfullt förbättra för fler vuxna att läsa och fullfölja en yrkesutbildning. Precis det som både Svenskt näringsliv och SKR vill se.

debatt@altinget.se