Ulla Hamilton: Kortsiktig socialdemokratisk valtaktik att stoppa religiösa friskolor 

Regeringen vill förbjuda etableringen av nya konfessionella skolor, det som ofta benämns religiösa friskolor. I Sverige upplevs religion många gånger som något suspekt. Det är just därför regeringen tror sig få stöd och opinion för förslaget.

”Bara ursäkter”

Riktigt så enkelt är det dock inte eftersom Sverige skrivit på Europakonventionen.

Den 4 maj hade Friskolornas riksförbund ett frukostmöte om familjers rätt att välja skola, kopplat till just Europakonventionen, EU-rätten, barnkonventionen och svensk grundlag. Docent Hedvig Bernitz, vid Stockholms universitet talade mycket intressant om detta och konstaterade att om regeringsförslaget blir verklighet så strider det mot Europakonventionen.

I tilläggsprotokoll artikel 2 till Europakonventionen står det följande:

”Rätt till undervisning – Ingen får förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet som staten kan ta på sig i fråga om utbildning och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse.”

Genom att ha anslutit sig till Europakonventionen har Sverige förbundit sig att inte stifta lagar som står i strid med denna. Regeringen hävdar i sin promemoria att rättigheterna tillgodoses genom att föräldrar själva kan undervisa sina barn enligt den religiösa trosuppfattningen på fritiden. Men det är bara ursäkter för att slippa erkänna konventionsinnehåll man är obekväm med. Av artikeln framgår tydligt att det är staten som ska ha ansvar för att tillförsäkra barn och deras föräldrar den utbildningen.

Oproportionerligt förslag

I betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning har utredningen noggrant gått igenom förarbeten och rättspraxis. Ytterligare expertis på området anser också att ett etableringsstopp allvarligt riskerar att strida mot författningarna, exempelvis Ruth Nordström och Rebecca Ahlstrand, advokater som arbetar särskilt inom området mänskliga rättigheter.

Grundläggande mänskliga rättigheter utsätts för hot varje dag runt om i världen. Yttrandefriheten ifrågasätts och SOM-institutet har visat att toleransen för olika uppfattningar bland människor har minskat i Sverige. Troligtvis är det en av anledningarna till att regeringen ser det som ofarligt att införa begränsningar av det här slaget.

Men det finns också andra skäl att ifrågasätta regeringens förslag. En viktig princip för lagstiftaren är den så kallade proportionalitetsprincipen. Den innebär att de åtgärder som föreslås ska stå i proportion till de problem som man vill lösa. Flera av de remissinstanser som har avvisat regeringsförslaget anger denna princip. Av cirka 1,1 miljon elever i grundskolan går knappt 0,9 procent i en skola med konfessionell inriktning – en mycket blygsam andel i förhållande till de drastiska åtgärder som föreslås.

Dagtinga inte med viktiga principer

Därutöver ger den ägar- och ledningsprövning som infördes i skollagen 2019 möjligheter att komma till rätta med eventuella olämpliga skolföreträdare och, om så bedöms nödvändigt, återkalla godkännandet för en skola som inte drivs i enlighet med författningarna. Så sent som den 5 maj återkallade Skolinspektionen två godkännanden för skolor med konfessionell inriktning med motiveringen att skolhuvudmännen inte uppfyllde kraven i ägar- och ledningsprövningen.

Regeringen har ett ansvar att hedra de åtaganden Sverige ingått. De konventioner vi skrivit under är sprungna ur viktiga principer och är inget vi ska dagtinga med utifrån Socialdemokraternas kortsiktiga valtaktik.

debatt@altinget.se