Utredningsförslagen som samlar damm på regeringens bord

Tioårig grundskola

Utredningen presenterades hösten 2021 och föreslår att förskoleklassen upphör som egen skolform och i stället blir det nya årskurs 1. Därmed blir grundskolan tioårig, grundsärskolan tioårig, specialskolan elvaårig och sameskolan sjuårig. 

Förslagen mötte kritik från lärarfacken då det innebär att förskollärarna som undervisar i förskoleklassen endast kommer vara behöriga att undervisa i en övergångsperiod på fem år, sedan måste de ha fortbildat sig för att ha behörighet att jobba kvar i den nya årskurs 1. 

– Det här förslaget signalerar att det är lärare i förskoleklass som är problemet, de blir fråntagna sin legitimation trots att de är experter på sexåringens lärande, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, till Altinget i oktober 2021 då utredningen varit ute på remiss. 

Professionsprogram för lärare och rektorer

I det nya nationella professionsprogrammet föreslås Lärarlyftet, speciallärarutbildning och rekryteringsutbildningar ingå. Ett nytt råd vid Skolverket ska startas. Dessutom ska förstelärarreformen kopplas till de nya meriteringsnivåerna. 

S-regeringen överlämnade i juli 2022 en lagrådsremiss, men hann inte lägga någon proposition innan valet. 

Sfi-peng

Utredningen om en modell för att mäta och belöna progression inom sfi var under hösten ute på remissrunda. 

Ett av förslagen i utredningen är att införa en sfi-peng som ska delas ut till utbildningsanordnarna som ett statsbidrag och baseras på elevernas progression. Strukturen ska likna skolpengen som finns i grundskolan och föreslås betalas ut utöver befintlig finansiering av sfi. För att kontrollera detta föreslår utredningen att ett progressionstest ska utvecklas, som ska vara obligatoriskt för alla sfi-elever att delta i. Vidare vill man inrätta ett bedömningscentrum vid Stockholms universitet där testet ska utformas.

Utredningens förslag om en progressionsbaserad sfi-peng kritiserades av kommunerna. Den främsta kritiken handlade om att förslaget hänger löst, om man inte går vidare med KLIVA-utredningens ytterligare förslag. 

Läromedelsutredningen

Det har gått över ett år sedan Gustav Fridolins läromedelsutredning var ute på remiss. Utredningen innehåller förslag så som en läromedelsnämnd, en läromedelsstrategi samt bemannade skolbibliotek med utbildade bibliotekarier. Men S-regeringen lade aldrig fram någon proposition. 

Gratis fritids

Utredningen Utökad rätt till fritidshem? föreslår gratis fritids för barn mellan sex och nio år. Dessutom ska barn mellan sex och tolv år kunna erbjudas fritidshem eller öppen fritidsverksamhet mot bakgrund av barnets levnadsvillkor. 

Utredningen tillsattes av Socialdemokraterna under förra mandatperioden, men lämnades över till M-KD-L-regeringen i slutet av november, och har inte skickats ut på remiss. 

Statligt huvudmannaskap

Utredningen om statens ansvar för skolan är just nu ute på remiss. Utredare Thomas Persson presenterar två alternativa förslag för hur staten ska ta större ansvar över skolan.  

Det första alternativet är ett förstatligande av skolan, där staten blir huvudman för skolan. Det skulle innebära att 200 000 anställda och cirka 200 miljarder kronor skulle behöva överföras från kommunerna till staten. Persson räknar med att denna reform skulle ta 20 år att genomföra. 

Det andra alternativet som presenteras är att staten ska ta ett så kallat systemansvar för skolan. Kommunerna är fortsatt huvudmän och staten tar i stället ett ansvar för finansieringen av skolan, samt lärares och rektorers kompetensutveckling. Den här reformen beräknar Persson ta 10 år att få på plats. 

rep@altinget.se