Begränsa inte möjligheten att engagera sig ideellt

Ett nytt förslag ska öka tryggheten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att engagera sig ideellt och delta i fritidsaktiviteter. Men förslaget begränsar demokratiska rättigheter och rimmar illa med mänskliga rättigheter och FN:s Funktionsrättskonvention. Det skriver representanter för Funktionsrätt, Barncancerfonden, DHR, Hjärnfonden och Studieförbundet vuxenskolan.

Af Funktionsrätt Sverige, Barncancerfonden, DHR, Hjärnfonden och Studieförbundet vuxenskolan
Se undertecknarna i rutan nedan

Fritidsaktiviteter, ideellt engagemang och politiska åtaganden som överstiger tio timmar per vecka måste enligt nytt förslag anmälas till Försäkringskassan. Detta kan leda till en ny bedömning av arbetsförmågan där individen riskerar att få sin ersättning indragen.

Förslaget som omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning har nyligen varit på remiss. Regeln ska ses som en skyddsregel som ska freda aktiviteter som inte ger inkomst och som sammanlagt understiger tio timmar. Men problemet är att tio timmar är otillräckligt och att individens demokratiska rättigheter därmed begränsas.

Människor jagas av Försäkringskassan

Det är stor skillnad mellan att utöva sysslor av ideell karaktär och ett förvärvsarbete. Förutom att arbete styrs av ekonomiska incitament, uppställs krav genom anställningsavtal. Arbetsuppgifter ska utföras efter arbetsgivarens givna ramar och många gånger under tidspress. Ofta ställs krav på social kompetens i samband med fikaraster, teamarbete och gemensamhetsaktiviteter.

Vid fritidsaktiviteter, ideellt engagemang och politiska åtaganden kan individen själv bestämma och styra omfattning och tider i förhållande till egna möjligheter och begränsningar. Ideellt aktiva kan kliva åt sidan när dagsformen tryter, medan arbetsföra förväntas prestera varje dag.

Trots skillnaderna har vi i Sverige haft en utveckling där människor har jagats av Försäkringskassan för sitt ideella engagemang – ett engagemang som är själva fundamentet för funktionsrättsrörelsens och hela folkrörelsens existens. Vi ser detta i våra egna lokala föreningar. Människor passiviseras av rädsla för att få sin ersättning indragen, samtidigt som samhället går miste om värdefulla insatser.

Utvecklingen måste få ett stopp

Denna utveckling måste få ett stopp. Tanken med en skyddsregel må vara god och förslaget kan ge ökad trygghet för dem som utan problem kan hålla sig under gränsen om tio timmar. Men för dem som har kraft, vilja och behov att engagera och aktivera sig mer innebär förslaget fortsatta begränsningar.

Varför skapa regler som hindrar människor från att delta i samhällsliv och fritidsaktiviteter, utvecklas och på sikt kanske komma närmare ett arbete? Med vår snäva arbetsmarknad kan det ideella engagemanget, lärandet genom folkbildning och fritidsaktiviteter vara den enda möjligheten för personer med funktionsnedsättning att växa.

Förslaget kan inte vara förenligt med Sveriges åtagande enligt Funktionsrättskonventionen som ger personer med funktionsnedsättning rätt att vara delaktiga i samhället på lika villkor som andra. Även de politiska rättigheterna begränsas, detta för grupper som ofta är underrepresenterade.

Stramt regelverk

Vi som företräder personer med funktionedsättning och svår/långvarig sjukdom vänder oss emot den människosyn som tillåts ta plats i samtal om personer som behöver sjukförsäkringen. Vi vänder oss också emot den kontroll och ohälsa som riskerar att bli följden av ett alltför stramt regelverk.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S), möjligheten att engagera sig ideellt, ha politiska åtaganden och att delta i kultur- och fritidsaktiviteter är en demokratisk rättighet som inte bör begränsas i termer av omfattning eller timmar. Ingen ska behöva känna sig begränsad att utöva dessa grundläggande rättigheter. Vi uppmanar dig att, i beredningen av utredningens förslag, säkra att dessa rättigheter garanteras personer med funktionsnedsättning på lika villkor som andra.

Forrige artikel Replik: Läkemedelsföretag behöver ta ett större ansvar Replik: Läkemedelsföretag behöver ta ett större ansvar Næste artikel Westerholm (L): Finansieringen av särläkemedel måste lösas Westerholm (L): Finansieringen av särläkemedel måste lösas
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.