Endast tre av tio kvinnor anser sig friska nog för mönstring

SÄLEN. I dagarna börjar Plikt- och prövningsverket skicka ut mönstringsunderlaget till landets ungdomar födda år 2006. Av de cirka 110 000 ungdomar som omfattas beräknar myndigheten att kalla in 28 000 till mönstring och av dessa kommer 8 000 så småningom att kallas för att genomföra militär grundutbildning.

Vilka 28 000 som kallas in för mönstring avgörs av vad ungdomarna svarar i mönstringsunderlaget.

Men redan nu vet Plikt- och prövningsverket att ett mycket stort antal kommer att diskvalificera sig utifrån de svar de ger om sin fysiska och psykiska hälsa. Det berättar generaldirektör Christina Malm. Snittet ligger på 70 procent av kvinnorna och 55 procent av männen.

– Det är någonting som gör att de inte har förutsättningar. Skador eller sjukdomar eller psykisk ohälsa, säger hon till Altinget.

Sju av tio kvinnor och närmare sex av tio män – man blir nästan förvånad över att vi har folk som går och står ute på våra gator?

– Precis. Det kan man fundera över. Vi undrar också över de här siffrorna. Det är väldigt höga siffror. Det är bekymrande, säger Christina Malm.

Ska ta hjälp av Socialstyrelsen

Så här långt har myndigheten haft hållningen att ungdomarna inte ljuger i sina svar. Men med volymökningarna av antalet värnpliktiga räcker det inte längre med att enbart kalla in dem som vill göra värnplikten. Det kommer i allt högre grad handla om att inte bara använda sig av det som Christina Malm kallar för ”frivillig plikt”, det vill säga där kvoterna kan fyllas med dem som är friska, krya – och intresserade. Brytpunkten har redan inträffat, i och med årskullen född år 2005.

– Vi tittar på om vi ska ändra arbetssätt, när man fyller i mönstringsunderlaget. Kanske börja kräva intyg om det man uppger verkligen stämmer, säger hon och tar diabetes som ett exempel där det skulle kunna bli aktuellt att bifoga ett intyg.

Men först och främst ska Plikt- och prövningsverket under året gå igenom statistik och underlag tillsammans med Socialstyrelsen om hälsotillståndet hos landets ungdomar.

– Med stöd av Socialstyrelsens experter ska vi göra den här jämförelsen, om det kan stämma verkligen? Hur ser det ut i befolkningen? Hur stor andel av befolkningen har diabetes? Likaså Socialstyrelsens bild av psykisk ohälsa. För att se om det här kan vara rimligt eller se om man försöker ljuga, säger Christina Malm.

Tuffare krav än för fyrtio år sedan

Men allt handlar inte om ungdomens förfall. Christina Malm påpekar att kraven i dag är högre än för dem som exempelvis mönstrade på 1980- och 1990-talen. Dagens krav höjdes rejält i övergången till ett frivilligt yrkesförsvar, ett försvar som skulle delta i insatser utomlands.

– Det här är också någonting som vi har observerat de sista två åren, att det här kan bli ett problem framöver. Det är någonting som vi har tagit upp i en dialog med Försvarsmakten om att vi måste se över. Vi kommer få svårt att skriva in folk annars. Det är väldigt tuffa krav, satta utifrån en internationell insatskontext och inte ett nationellt försvar hemma, på hemmaplan, säger Christina Malm och fortsätter:

– Det har redan skett en del justeringar och det kommer att komma mer, vilket kommer underlätta i framtiden när vi ska skriva in fler. 

Inte mycket skiljer sig åt i dagens mönstring jämfört med för trettio år sedan, enligt Christina Malm. Men lokalerna är fräschare och bemötandet bättre.

– Bemötandet är sådant som man jobbar mycket mer med i dag. Det är medborgare som ska bemötas på ett fint och värdigt sätt. Det här är en prövning, man ska faktiskt komma dit och bli bedömd. Det ska man ha stor respekt för. Ett antal kommer att gå därifrån och inte ha klarat mönstringen. Då är det extra viktigt att man har fått ett gott bemötande, säger hon.

Veganism och religion

Att man är vegan är inte ett hinder för att göra värnplikten, men man kan inte räkna med anpassad kost. Att vara vegan är ett val, inte en sjukdom, konstaterar Christina Malm. Men i mönstringsunderlaget ingår inga frågor om behov av anpassad kost utifrån religion.

– Vi ställer inga sådana frågor i mönstringsunderlaget. Det är en fråga till Försvarsmakten, säger Christina Malm.

Har en person fina resultat för exempelvis en fysiskt utmanande tjänst, då kommer Plikt- och prövningsverket skriva in personen utifrån det.

– Sen är det Försvarsmakten som får hantera den situationen, säger hon.

Tar inte hänsyn till kön – eller?

När Christina Malm på måndagen talade vid försvarskonferensen i Sälen var rubriken ”Vi måste tala om plikten”.

Varför måste vi göra det?

– Därför att det inte är frivilligt att mönstra eller frivilligt att svara på mönstringsunderlag eller frivilligt att genomföra själva grundutbildningen. Det finns kanske fortsatt lite missförstånd kring det här, att det räcker att tala om i mönstringsunderlaget att man inte vill, då behöver man inte, säger hon.

Juridiskt är plikten könsneutral sedan år 2017 – men är den det i praktiken?

– Vi tar inte hänsyn till kön överhuvudtaget. Däremot har vi nu fram till förra året kunnat ta hänsyn till intresse. Det är ju väldigt väldigt tydligt i mönstringsunderlaget att kvinnor i mycket lägre utsträckning än män är intresserade av den här typen av verksamhet. Det är glasklart. Det har naturligtvis påverkat inskrivningen. Det här kommer säkert kunna förändras över tid, det kanske behöver få ta lite tid, säger Christina Malm och fortsätter:

– En motfråga nu till mig skulle vara ”du sa ju att vi inte ska ta hänsyn till motivation och intresse, då blir det väl enkelt att få in mycket mer kvinnor?”. Då har vi den här andra problematiken, vi har 70 procent kvinnor som svarar diskvalificerande att de har någon form av åkomma eller psykisk ohälsa att de inte har förutsättningar att kallas till mönstring.

När befattningen plötsligt ändras

Pliktrådet lyfter återkommande i sina rapporter att många värnpliktiga får en befattning, och att den sedan ändras när de väl är på plats. Det här är ett problem och riskerar att bli förtroendeskadligt, enligt Christina Malm, men det är ingenting som Plikt- och prövningsverket kan lösa.

– Vi skriver in till de befattningar som Försvarsmakten har beställt till oss. Sen händer något som gör att Försvarsmakten ändrar sig. Det kan vara att man har problem med utrustning, materiel, brist på befäl eller någonting som gör att man tänker att vi får utbilda den här kategorin i stället, säger Malm och betonar att Försvarsmakten är medveten om problemet.

Förutom att kvinnor uppger sämre hälsa än män, så finns ytterligare en könsskillnad kopplad till mönstringen, enligt Christina Malm. Det är att mammorna ringer inför mönstringen, ställer frågor och är oroliga, medan papporna ringer efteråt och är missnöjda med antingen placeringen eller om ungdomen blivit underkänd.

– Men det här är så klart grovt generaliserande, säger Christina Malm. {{toplink}}

johanna@altinget.se