Etiska frågor extra viktiga för Emma Henriksson

INTERVJU. Emma Henriksson, kristdemokrat och ordförande i riksdagens socialutskott, lyfter fram etiska frågor inom vårdpolitiken. De blir bara viktigare ju längre teknikutvecklingen kommer, enligt henne.

– Det finns en massa föreställningar om vad som går att göra och vad som faktiskt görs, och så förs debatten utifrån det istället för fakta, säger Emma Henriksson om medicinsk åldersbestämning, en fråga som blivit aktuell efter regeringens vändning i frågan. 

Kristdemokraterna har varit kritiska till metoden främst eftersom resultaten är osäkra, och problemet blir som störst när personerna är runt 18 år. 

– Man kan inte använda metoder som inte är säkra, det går inte att använda ett resultat som är osäkert för att göra en säker bedömning, säger Emma Henriksson.

Används en mer exakt metod inom ramen för en mer samlad bedömning där även andra metoder, som exempelvis en psykosocial bedömning, vägs in har Kristdemokraterna inga problem. 

– Det är inte något fel i sig att försöka ta reda på hur gammal någon är, det är hela poängen med att säkerställa barn ska få sina rättigheter, säger hon. 

Förstatliga sjukvården

Förra veckan presenterades en utredning om den högspecialiserade vården i Sverige som kom fram till att den bör koncentreras till ett färre antal sjukhus. Kristdemokraterna vill åstadkomma samma effekt genom ett förstatligande av sjukvården i Sverige. 

– För att man ska ha kraften att ta besluten som behövs utifrån ett helikopterperspektiv, inte minst när det gäller den specialiserade vården, säger Emma Henriksson. 

Kristdemokraterna är inte främmande för en lösning där samma effekt nås genom ett samarbete mellan regionerna, men ser inte att det är rimligt.  

– Skulle man kunna åstadkomma det på regional nivå är det inga problem, det vi har sett hittills är att det inte går. Då är frågan hur länge vi kan vänta på att det ska hända, säger Emma Henriksson. 

Förutom att rädda liv, som utredningen pekade på, är det också en ekonomisk fråga. 

– Hur mycket har vi råd att använda pengar på fel sätt? Vill du ligga i framkant och attrahera kompetent personal måste du ha den dyra utrustningen, och alla vet att det är ineffektivt, men inga tycker att det är just de som ska ge upp den, säger Emma Henriksson. 

Viktigaste frågan – etiken

Kristdemokraterna är det parti i Sverige som kanske mest kopplas ihop med abortmotstånd, felaktigt menar Emma Henriksson.

– På flera decennier har vi inte haft någon politik som ens närmar sig att ändra i abortlagstiftningen, säger hon. 

Emma Henriksson menar att etiken kanske är den viktigaste frågan i vården. Framförallt handlar det då om vården i livets början och livets slut. 

– Ju mer vi lär oss klara av, desto viktigare är det att vi har det etiska samtalet inte bara om vad vi kan göra utan också om vad vi borde göra.

En teknik som är väldigt bra, men har potential att bli farlig ur ett etiskt perspektiv menar Emma Henriksson är fosterdiagnostik.

– Det är jättebra om vi tidigt kan få reda på om ett barn har Downs syndrom, men syftet med det är att man ska kunna ta hänsyn till det vid förlossningen och minska risken för eventuella skador som barnet kan råka ut för, säger Emma Henriksson och fortsätter:

– Men om ett prov som visar att ett barn som har Downs syndrom används som något för att bevisa att ett barn inte ska födas, då har något som bör användas till något positivt istället använts för att avgöra vilka som människor är värda att få födas eller inte.

Även frågor som rör livets slutskede anser KD att det är viktigt att inte hasta fram beslut. 

– Jag kan förstå om man sitter med en anhörig som inte förväntas leva smärtfritt speciellt länge till, men öppnar man den dörren så öppnar vi också dörren för att det kommer påtryckningar som leder till att människor inte får leva livet färdigt, säger Emma Henriksson.  

Forrige artikel Osäkert om ny metod för åldersbedömning Næste artikel Skönhetsingrepp ska få egen lag
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.