L: Oacceptabelt att svenska spädbarn kan födas rättslösa

DEBATT. Den juridiska ställningen för barn som föds genom värdmödraskap utomlands måste förändras. Det är inte rimligt att dessa barn under sina första månader är föräldralösa, statslösa och rättslösa. Det skriver tre liberala riksdagsledamöter.

Barbro Westerholm (L)
Riksdagsledamot och folkhälsopolitisk talesperson
Lina Nordquist (L)
Riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson 
Bengt Eliasson (L)
Riksdagsledamot och funktionsrättspolitisk talesperson


En majoritet i Statens medicinsk-etiska råd (Smer), där Liberalerna är representerade, föreslog 2013 att altruistiskt värdmoderskap skulle bli tillåtet i Sverige (Rapport Assisterad befruktning – etiska aspekter 2013:1).

Förslaget avvisades av utredningen Olika vägar till föräldraskap och av riksdagen 2016. Beslutet innebar att man inte kom med några förslag till lagändringar om den komplicerade juridiska ställningen för barn som tillkommit genom värdmoderskap i utlandet.

Många orsaker

Det är en heterogen grupp som använder sig av värdmoderskap för att bli förälder: kvinnor som av olika skäl är utan livmoder, kvinnor med infertilitet där upprepade konstgjorda befruktningar misslyckats, kvinnor där graviditet är farlig på grund av olika sjukdomstillstånd, ensamstående män och homosexuella par (män).

Man undviker att befrukta värdmoderns egna ägg och använder i stället den blivande moderns ägg eller donerade ägg. Likadant är det för mannen, antingen används hans egna spermier eller donerade sådana.

Avstå från moderskapet

I dag rapporteras att antalet adoptioner av barn från andra länder understiger antalet barn som tillkommit efter värdmoderskap. I dag beräknas mer än 1 000 barn i Sverige vara födda med hjälp av värdmoderskap mellan 2009 och 2019.

Enligt vår lagstiftning anses kvinnan som föder ett barn som tillkommit genom värdmoderskap vara dess moder, oavsett genetisk koppling. Barnet anses vara fött utanför äktenskapet. Kvinnan måste alltså avstå från moderskapet och här är det lagstiftningen i det land där hon är medborgare som gäller.

Accepterade som föräldrar

I Sverige har socialnämnden skyldighet att utreda faderskapet och fadern blir således inte automatisk vårdnadshavare för barnet. Modern eller partnern måste göra närståendeadoption. Processen för närståendeadoption får inte inledas förrän sex veckor efter födseln. Samtidigt är de första 90 dagarna under föräldraledigheten bundna till den kvinna som fött barnet.

Detta blir extra problematiskt om det embryo som planterats in i värdmoderns livmoder är skapat av de blivande föräldrarnas ägg och spermie.

De är ju genetiska föräldrar och finner det svårt att inte bli accepterade som föräldrar utan lång utredning, den kan ta upp till åtta månader. Det i sin tur skapar bland annat problem med tillgång till föräldraförsäkringen och andra försäkringar.

Barnets juridiska ställning

Även om surrogatmoderskap för närvarande inte är tillåtet måste barn som föds genom värdmoderskap ges samma förutsättningar som andra barn. Om detta har rått politisk enighet.

Smer har vid flera tillfällen tagit upp att möjligheterna att fastställa rättsliga föräldrar för dessa barn borde utvidgas därför att barnets intresse av rättssäkerhet och trygghet i detta fall väger tyngre än statens intresse av att motverka surrogatarrangemang i utlandet. Regeringen har dock inte lyssnat.

Det som måste göras nu, utan dröjsmål, är en ändring av lagstiftningen om barnets juridiska ställning.

Forrige artikel "Alldeles för länge har kvinnohälsovården fått stå tillbaka" Næste artikel Neuro: Vi behöver tydliga direktiv från Folkhälsomyndigheten Neuro: Vi behöver tydliga direktiv från Folkhälsomyndigheten
Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Kritiken: Regeringen saknar krisinsikt

Det blir ingen extra höjning av de generella statsbidragen till kommuner och regioner nästa år. ”Jag är lite fundersam när det gäller kommunernas investeringbehov”, säger Annika Wallenskog, SKR:s chefsekonom. 

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.