ABF: Att spara in på folkbildningen minskar demokratins motståndskraft

Folkbildningen står inför stora utmaningar då regeringen förra året bestämde att en tredjedel av stödet till studieförbunden ska bort fram till 2026. Detta i en tid och en omvärld när folkbildningen behövs som mest. Ett tungt ansvar vilar på den nya utbildningsministern Johan Pehrson (L), att slå vakt om folkbildningen, en av demokratins hörnstenar, som dessutom bidrar till motståndskraft och beredskap.

Studieförbunden en viktig mötesplats

Rätten och möjligheten att delta i folkbildning och kultur i hela landet borde vara en självklarhet för alla. Det är det inte längre. Tidöregeringen inledde redan förra året med kraftiga nedskärningar av de statliga anslagen till studieförbunden. Detta märks redan av och slår allra hårdast mot landsbygden.

Nedskärningarna slår även hårt mot utsatta grupper: äldre i ofrivillig ensamhet, personer med funktionsnedsättningar, människor med annat modersmål än svenska och personer med psykisk ohälsa, för att nämna några. Regeringens nedskärningar påverkar i störst utsträckning dem som redan står längst ifrån makt och inflytande.

På mindre orter runt om i landet är studieförbunden den enda mötesplatsen där människor kan samlas för att mötas, lära sig, diskutera och delta i kulturaktiviteter. När lamporna släcks på sådana mötesplatser saknas alternativ för dem som bor där. Det gör inte bara Sverige tråkigare – i förlängningen utgör det ett hot mot demokratin i sig.

Demokratins motståndskraft minskar

Flera av varandra oberoende källor påvisar att extra utsatta grupper är mer drabbade i kristider. Detta gör studieförbunden till en unik resurs, med sin förmåga att nå ut till specifika målgrupper som ofta annars lämnas utanför viktiga insatser. Att spara in på folkbildningen blir således inte bara en ekonomisk fråga – det är också en fråga om demokratins motståndskraft.

Studieförbunden utgör, med sin samverkan med över 15 000 föreningar över hela landet, en av den svenska demokratins viktigaste infrastrukturer. Året om erbjuder vi folkbildning inom en rad områden som stärker både individen och samhället.

I dag genomförs studiecirklar och kurser inom exempelvis hemberedskap, källkritik och säkerhet på nätet, för att sprida kunskap och stärka medborgarnas förmåga att hantera och agera i en krissituation. Den här verksamheten är särskilt viktig i tider av ökad oro, där den enskilde medborgarens beredskap att klara sig under en kris – vare sig det rör sig om en naturkatastrof, cyberattacker eller till och med krig – blir en grundpelare i samhällets motståndskraft.

Stoppa neddragningarna

En demokrati byggs nedifrån och upp och garanteras av ett aktivt civilsamhälle där människor organiserar sig och bildar sig tillsammans. Här finns ett sammanhang och invånarna ha möjlighet att forma en gemensam röst. Det är där samhällets motståndskraft byggs och upprätthålls. Arbetet börjar med alla människors tillgång till ett sammanhang, till bildning och kultur, till debatter och möjlighet till inflytande. Oavsett var i landet man bor, eller från vilka förutsättningar man har.

Mot bakgrund av detta önskar vi att regeringen:

• Stoppar neddragningarna av anslagen till folkbildningen för att garantera tillgången till bildning och kultur för alla, oavsett geografisk plats eller bakgrund.
• Tillsätter en utredning med förslag om att försvara och stärka demokratin.
• Beaktar vikten av studieförbundens verksamhet som en plattform för demokratisk utveckling och civilsamhällets organisering, och att detta ska prioriteras i regeringens politik.

debatt@altinget.se